I detaljplaner får kommunen reglera markanvändning och bebyggelse inom kommunen. En detaljplan kan omfatta alltifrån någon enstaka fastighet till hela stadsdelar. De visar hur allmänna platser samt enskild mark ska användas och utformas.

Detaljplaner tjänar som underlag vid bygglovsprövning, är juridiskt bindande och medför en rätt för markägare att under planens genomförandetid genomföra de åtgärder som planen anger.

Kommunen beslutar med ensamrätt om att upprätta och anta detaljplaner. Med hjälp av detaljplanerna kan kommunen förverkliga översiktsplanen och den lokala bebyggelsepolitiken.

Till en detaljplan fogas en beskrivning av hur planen ska förstås och genomföras samt vilka konsekvenser planens genomförande får för fastighetsägarna och andra berörda.

Detaljplaneprocessen

Vid framtagande av en detaljplan kan kommunen välja mellan standard-, utökat- eller samordnat förfarande. Under vissa förutsättningar är det möjligt att tillämpa ett begränsat förfarande som endast innehåller ett kommunikationssteg. Om det är möjligt bör kommunen handlägga ett förslag till detaljplan med standardförfarandet. (prop. 2013/14:126, sida 74)

Valet av förfarande utgår från förutsättningarna i det enskilda ärendet, och regleras av plan- och bygglagens femte kapitel.

Standardförfarande

Startskede: Kommunen beslutar att påbörja planarbetet och avgör samtidigt vilken planprocess man kommer att använda.

Program: Om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet, kan man ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program.

Miljöpåverkan: En behovsbedömning görs för att avgöra om förslaget kan antas påverka miljön så mycket att en miljökonsekvensbeskrivning behövs.

Samråd: Ett förslag till detaljplan upprättas och sändes på samråd till olika myndigheter och sakägare som är berörda av planen. Samrådet syftar till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och samtidigt ge alla berörda möjlighet till insyn och påverkan.

Under en angiven tid får man lämna sina synpunkter på planen. Kommunen sammanställer och kommenterar sedan alla skriftliga synpunkter i en samrådsredogörelse..

Granskning: Kommunen annonserar och presenterar det planförslag man avser att anta. Kända sakägare och övriga som är berörda får besked om var och när förslaget finns tillgängligt.

Kommunen sammanställer och kommenterar sedan alla skriftliga synpunkter i ett granskningsutlåtande.

Antagande: Kommunfullmäktige eller byggnads- och räddningsnämnden antar planen. Beslutet vinner laga kraft inom tre veckor om inte länsstyrelsen beslutar att överpröva kommunens beslut eller om planen överklagas.

Mer om detaljplanering och detaljplaneprocessen på Boverkets hemsida.