Kråkor och Skator

Staden är, med sitt rika utbud på föda (matresteroch sopor), varmare klimat och
färre fiender (rovfåglar, mård), en attraktiv plats för kråkor och skator

Artbeskrivning och ekologi

Kråkan (Corvus corone) är en vanligt förekommande fågel som ofta ses i närheten av odlade områden, vid bebyggelse och i tätorter.

Kråkparen håller ihop under lång tid. Kråkan är en partiell flyttare, dvs. en del övervintrar i sina revir medan andra flyttar söderut till Nordsjöländerna. Fåglar från såväl norra Sverige som Finland, sträcker under oktober-november till södra Sverige eller Danmark. Det innebär att en del av kråkstammen i Östergötland vintertid består av övervintrande exemplar som kommer ifrån norra Sverige. Skjuter man en kråka på vintern vet man aldrig om det är en lokal fågel eller en som häckarpå annan ort och bara är här tillfälligt.

Kråkan äter en varierad kost bestående av säd, växtdelar, insekter och andra smådjur samt avfall. Det händer också att den tar ägg och småfåglar. I mycket ovanliga fall kan kråkan även ge sig på nyfödda ungar av harar, kaniner,får med flera .Boet läggs i träd i skogsbryn, hagar och parker. Det byggs av kvistar och tovor.

Skatan (Pica pica) häckar gärna i närheten av människor och bygger ett stort klot- eller
kvastformat risbo i en trädkrona. Skatparet håller ihop hela livet. Skatorna är stannfåglar
som stannar i sitt revir hela året. Ibland samlas skatorna i pratsamma flockar och sover vintertid flockvis.

Skatan har ryktet om sig att gilla glittriga saker och därför vara en silvertjuv. Skatan är allätare och kan anpassa sig efter det som finns att tillgå. Det blir avfall av olika slag men också fågelungar och ägg. Till och med vuxna småfåglar kan råka illa ut.

Vid undersökningar av avskjutning av kråkor inom vissa områden har det visat sig att det till och med haft motsatt effekt eftersom revirhävdande kråkor skjutits bort och öppnat upp för invandring av nya och flera kråkor i ett område.

Skador och olägenheter

Problemen som kråkor och skator orsakar är nedsmutsning på parabolantenner, takutsprång, balkonger, verandor, uteserveringar, etc. och att fåglarna ibland väsnas för mycket.

Förebyggande åtgärder

I de flesta fall ä rdet vårt ege tfel att det blir problem. Matrester frånu tställda soppåsar, överfulla soptunnor, uteserveringar, gatukök och nedskräpning innebär goda möjligheterna för att det blir många kråkor och skator i staden.

Att idka skyddsjakt på fåglarna är inte en långsiktigt hållbar lösning utan innebär att man bekämpar symptomen på en olägenhet, men inte ursprungsproblemet självt.

Man kan få ned populationen av häckande kråkor och skator genom att störa fåglarna precis innan de går tillhäckning,t.ex. genom att ta ned deras bon.

Alternativ till skyddsjakt

Det enda säkra sättet att bli av med störande nattkvistfåglar är att såga ned eller beskära träden som de brukar sitta i. Träden kan ersättas med buskar, eftersom kråkor och skator vill inte övernatta nära marken.

För att undvika att skator flyger in på verandor, balkonger och liknande kan man prova att hänga upp blå plastband eller linor vid platsen där de kan flyga in. En del experter menar att fåglar skyr blå färg.Positiva erfarenheter finns också där kråkor som ideligen attackerat sin egen spegelbild på glasrutor har skrämts bort av metoden. I England har man prövat att hissa
upp heliumballonger med rovfågelsmotiv över soptippar och andra områden där större samlingar av fåglar finns.

Ett annat sätt att skrämma undan kråkfåglarär att sätta upp spegelreflexpyramider. De
används idag i en del hamnområden och marinor, på oljeplattformar samt på byggnader för att skrämma bort fåglar som smutsar ner.

I Nordamerika finns det utvecklat ett system med skrämselljudsalstrare som bygger på
inspelningar av nyfångade fåglars skrik i fångenskap. Metoden prövas alltmer även i Sverige. Fågelskrämmorna har hittills, med gott resultat, installerats för måsfåglar, kråkfåglar samt stare och koltrast. Skrämmorna finns i många olika storlekar beroende på hur stor yta som skall täckas. Man kan också få dem inprogrammerade med olika typer av läten utifrån vilken eller vilka fågelarter/grupper man vill skrämma undan.

Miljönämnden i din kommun förordar att kråkor och skator störs genom akustisk ljudkälla eller i sista hand genom ”skrämselskjutning”. Nämnden kan ge uppdrag om ”skrämselskjutning” och debiterar därvid den som är ägare till den mark eller byggnad där fåglarna stör.

Jaktbestämmelser

Kråkor och skator får jagas från 1 juli – 15 april. Arterna finns upptagna i 23 § jaktlagen i den s.k. skyddsjaktsbestämmelsen.

I bilaga 4 till jaktförordningen framgår under vilka omständigheter och vilka tider kråkor och skator får skyddsjagas. Det innebär att kråkor och skator som kommer in i en anläggning och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas mellan den 1 juli till 30 juni. Kråkor och skator får också jagas av jakträttshavare på mark med jordbruksgrödor eller mark som används till yrkesmässig trädgårdsodling om kråkorna eller skatorna där orsakar skada på grödor och odling under den 1 juli till 30 juni. Viktigt att notera att i detta fall får skyddsjakt enbart ske i fall där kråkor och skator orsakar skada och inte jagas i förebyggande syfte.

Jakträttshavaren får under samma tid bedriva jakt på kråkor och skator om jakten sker på särskilt uppdrag av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och
hälsoskyddsområdet. För att få jaga inom tätbebyggt område krävs dock särskilt tillstånd av polisen.

Om kråkor och skator orsakar avsevärd skada eller olägenhet av att en fågel byggt bo i hus eller gård, får boet samt ägg eller ungar avlägsnas mellan den 1 juli till 30 juni trots bestämmelserna om fredning.

Ansvarsfrågor

Skadedjur och ohyra är benämningen på djur som medför olägenhet för människors hälsa. Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Kråkor
och skator orsakar ytterst sällan olägenhet för människors hälsa.

Bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska hållas fria från ohyra och andra skadedjur. När det gäller skadedjur i övrigt (utomhus) ska åtgärder endast vidtas om det finns hälsorisker (t.ex. smittspridning) som inte är av ringa natur. Det är ägaren eller nyttjanderättshavaren som har ansvaret. Miljönämnden i din kommun kan ålägga den ansvarige att vidta åtgärder om det behövs. Bara omdet är ”av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet” ska kommunen sörja för att åtgärder vidtas. Det gäller alltså om det finns risk för sjukdom eller epidemier som inte kan knytas till särskilda fastigheter eller lokaler.

Ansvar för att sopor inte sprids vilar på fastighetsägaren eller den som ställer ut soporna. Avfallsbehållare får inte fyllas mer än att de lätt kan stängas till.

Mer information

Sofnet Länk till annan webbplats.

Informationen på denna sida är framtagen av Borås kommun och omarbetad av MÖTA (Miljösamverkan Östergötland).

Kontakt

Miljökontoret

Telefon: 010-234 50 00

miljo@mjolby.se

Senast publicerad