Mjölby kommun, länk till startsidan

Kanadagås

Gemensam miljönämnd och miljökontor

Från och med den 1 januari 2021 har Mjölby, Boxholm och Ödeshögs kommuner en gemensam miljönämnd och ett gemensamt miljökontor.

Mjölby kommun är värdkommun för samarbetet och miljökontoret är placerat i Mjölby.

För dig som kommuninvånare innebär det att alla frågor som ryms inom miljö- och hälsoskyddsområdet kommer att hanteras av det gemensamma miljökontoret för Mjölby, Boxholm och Ödeshögs kommuner.

Kanadagåsen (Branta canadensis) är Sveriges största gås. Den skandinaviska populationen är, i motsats till den engelska, flyttande med en huvudsaklig sydvästlig sträckriktning.

Artbeskrivning och ekologi

Södra Sverige, Danmark och norra Tyskland är vinterkvarter för de flesta svenska och
finska kanadagässen. De häckar i sjöar, dammar, floder och kustnära områden. Om populationstätheten är hög kan häckning förekomma i löst sammanhållna kolonier. Boet ligger i allmänhet på små öar och kanadagåsen lägger två till tio ägg. Vid två års ålder är de fortplantningsdugliga, men vanligen häckar de först vid en ålder av tre till fem år. Under icke häckningsperiod, och särskilt under vintern, är kanadagåsen starkt flocklevande.

Under höst och vinter hittar kanadagåsen sin föda på jordbruksmark och odlade vallar. Övernattningen sker på öppet vatten eller, under kalla vintrar, på isen på större sjöar eller i kustbandet. Övernattningsplatsen kan ligga långt från födosöksområdet. Lokalt häckar gässen i stadsparker och betar då på gräsmattor.

På 1930-talet skedde de första utplanteringarna av kanadagås i Sverige och sedan dess har den ökat kraftigt i antal. Inga exakta siffror över antal häckande par finns men enligt Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) rör det sig om 10 000 – 20 000 par. Kanadagåsen äter undervattensväxter, gräs, örter och spillsäd.

Sofnet ornitologisk konferens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skador och olägenheter

Från olika håll rapporteras om ökande skador på gröda. Det förekommer också problem i parker och vid sjöar där gässen förorenar genom sin spillning.

Förebyggande åtgärder

Undvik höstplöjning eller ställ i ordning inmatningsplatser både vår och höst.

Stubbåkrarnas attraktionskraft är av stor betydelse under hösten men även under våren. Genom att vänta tills våren med att plöja kan fåglarna styras undan från känsliga grödor.

Alternativ till skyddsjakt

Det finns flera sätt att skrämma bort fåglarna från en viss plats. Attrapper av rovfåglar kan användas liksom olika föremål som ger ifrån sig ljud eller ljus. Alla fågelskrämmor fungerar inte alltid. Testa dig fram!

Jaktbestämmelser

Om det behövs för att förebygga skada, får kanadagås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar olägenheter, jagas hela året.

Jägarförbundets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ansvarsfrågor

Skadedjur och ohyra är benämningen på djur som medför olägenhet för människors hälsa. Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Kanadagäss orsakar ytterst sällan olägenhet för människors hälsa.

Bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska hållas fria från ohyra och andra skadedjur. När det gäller skadedjur i övrigt (utomhus) ska åtgärder endast vidtas om det finns hälsorisker (till exempel smittspridning) som inte är av ringa natur.

Det är ägaren eller nyttjanderättshavaren som har ansvaret för det. Miljönämnden i din kommun kan ålägga den ansvarige att vidta åtgärder om det behövs. Bara om det är ”av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet” ska kommunen sörja för att åtgärder vidtas. Det gäller alltså om det finns risk för sjukdom eller epidemier som inte kan knytas till särskilda fastigheter eller lokaler.


Informationen på denna sida är framtagen av Borås kommun och omarbetad av MÖTA (Miljösamverkan Östergötland).

Kontakt

Miljökontoret
Telefon medborgarservice:

Uppdaterad:

Hjälpte informationen på den här sidan dig?