Kanadagås

Kanadagåsen (Branta canadensis) är Sveriges största gås. Den skandinaviska populationen är, i motsats till den engelska, flyttande med en huvudsaklig sydvästlig sträckriktning.

Artbeskrivning och ekologi

Södra Sverige, Danmark och norra Tyskland är vinterkvarter för de flesta svenska och
finska kanadagässen. De häckar i sjöar, dammar, floder och kustnära områden. Om populationstätheten är hög kan häckning förekomma i löst sammanhållna kolonier. Boet ligger i allmänhet på små öar och kanadagåsen lägger två till tio ägg. Vid två års ålder är de fortplantningsdugliga, men vanligen häckar de först vid en ålder av tre till fem år. Under icke häckningsperiod, och särskilt under vintern, är kanadagåsen starkt flocklevande.

Under höst och vinter hittar kanadagåsen sin föda på jordbruksmark och odlade vallar. Övernattningen sker på öppet vatten eller, under kalla vintrar, på isen på större sjöar eller i kustbandet. Övernattningsplatsen kan ligga långt från födosöksområdet. Lokalt häckar gässen i stadsparker och betar då på gräsmattor.

På 1930-talet skedde de första utplanteringarna av kanadagås i Sverige och sedan dess har den ökat kraftigt i antal. Inga exakta siffror över antal häckande par finns men enligt Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) rör det sig om 10 000 – 20 000 par. Kanadagåsen äter undervattensväxter, gräs, örter och spillsäd.

Skador och olägenheter

Från olika håll rapporteras om ökande skador på gröda. Det förekommer också problem i parker och vid sjöar där gässen förorenar genom sin spillning.

Förebyggande åtgärder

Undvik höstplöjning eller ställ i ordning inmatningsplatser både vår och höst.

Stubbåkrarnas attraktionskraft är av stor betydelse under hösten men även under våren. Genom att vänta tills våren med att plöja kan fåglarna styras undan från känsliga grödor. 

Alternativ till skyddsjakt 

Det finns flera sätt att skrämma bort fåglarna från en viss plats. Attrapper av rovfåglar kan användas liksom olika föremål som ger ifrån sig ljud eller ljus. Alla fågelskrämmor fungerar inte alltid. Testa dig fram!

Jaktbestämmelser

Om det behövs för att förebygga skada, får kanadagås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar olägenheter, jagas hela året.

Ansvarsfrågor

Skadedjur och ohyra är benämningen på djur som medför olägenhet för människors hälsa.
Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk
bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Kanadagäss orsakar ytterst sällan olägenhet för människors hälsa.

Bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska hållas fria från ohyra och andra skadedjur. När det gäller skadedjur i övrigt (utomhus) ska åtgärder endast vidtas om det finns hälsorisker (t.ex. smittspridning) som inte är av ringa natur.

Det är ägaren eller nyttjanderättshavaren som har ansvaret för det. Miljönämnden i din kommun kan ålägga den ansvarige att vidta åtgärder om det behövs. Bara om det är ”av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet” ska kommunen sörja för att åtgärder vidtas. Det gäller alltså om det finns risk för sjukdom eller epidemier som inte kan knytas till särskilda fastigheter eller lokaler.

Mer information

Sofnet Länk till annan webbplats.

Jägareförbundet Länk till annan webbplats.

Informationen på denna sida är framtagen av Borås kommun och omarbetad av MÖTA (Miljösamverkan Östergötland).

Kontakt

Miljökontoret

Telefon: 010-234 50 00

miljo@mjolby.se

Senast publicerad