Hälsoskydd för företag och verksamhet
Information om bland annat tillsyn, anmälningsplikt, egenkontroll och ansvar.
Hälsoskydd
Arbete med hälsoskydd har som syfte att förebygga och säkerställa att människor inte får besvär eller blir sjuka av miljön. Besvär innebär störningar som kan påverka hälsan skadligt och som är omfattande och inte tillfälligt. Det innebär bland annat att alla människor ska kunna vistas i offentliga lokaler och besöka verksamheter utan att riskera att drabbas av olägenheter eller smittor.
Vem behöver anmäla?
Vissa verksamheter har en plikt att anmäla sin verksamhet till miljönämnden och får då återkommande tillsyn och inspektioner. Tillsynen av anmälningspliktiga verksamheter bidrar till att färre människor riskerar att utsättas för olägenheter till följd av bristfällig inomhusmiljö, objektburen smitta och kemiska produkter.
Hälsoskyddsärenden regleras av lagar som miljöbalken med förordningar, Socialstyrelsens föreskrifter, Folkhälsomyndighetens föreskrifter, smittskyddslagen och strålskyddslagen.
Det finns även verksamheter som inte är anmälningspliktiga till miljönämnden men som omfattas av miljöbalkens krav och följdlagstiftning. Exempel på sådana verksamheter är frisörsalonger, massörer, gymanläggningar, vandrarhem, hotell, idrottanläggningar, fastighetsägare för bostäder för uthyrning och verksamheter med vård eller annat omhändertagande. Dessa verksamheter kan få tillsyn och inspektion av miljökontoret.
Följande verksamheter ska anmälas till miljönämnden:
- Lokaler för hygienisk behandling där det finns risk för blodsmitta och annan smitta genom användning av stickande och skärande verktyg. Exmepelvis fotvård, tatuering och håltagning.
- Undervisningslokaler, så som förskola, öppen förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola.
- Badanläggning för allmänheten eller bad med många utnyttjande
- Solarium som allmänheten har tillgång till.
Anmäla hälsoskyddsverksamhet
Anmälan ska göras skriftligt till miljönämnden minst sex veckor innan verksamheten startas. En avgift tas ut för handläggning av anmälan enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Syftet med anmälan är att myndigheten ska ha möjlighet att lämna råd och i vissa fall avstyra att en lokal tas i bruk, om lokalen inte är lämpad eller utformad för den tilltänkta verksamheten.
Om det sker förändringar av verksamheten ska även det anmälas till miljönämnden. Det kan vara förändringar i ägarförhållanden, att verksamheten upphör eller att verksamheten utökad. Om verksamheten ska byta lokaler ska en ny anmälan om verksamhet inkomma.
Miljökontorets tillsyn
Kommuner har ett uppdrag som tillsynsmyndighet för att säkerställa att verksamheter i kommunen följer bestämmelserna i miljöbalken och dess följlagstiftning. I Mjölby, Boxholms och Ödeshögs kommuner är det en gemensam miljönämnd som ansvarar för denna tillsyn. Tillsynen är utformad enligt miljötillsynsförordningen och innebär vanligen att kommunen gör inspektioner eller granskar och prövar handlingar som kommer in till tillsynsmyndigheten. Miljönämnden bedriver tillsyn för att säkerställa att verksamheterna har goda rutiner för att minimerar riskerna för att människor utsätts för olägenheter eller smittor.
Inspektioner
Miljökontoret utför återkommande inspektioner vid samtliga anmälningspliktiga verksamheter. Intervallet på inspektioner varierar mellan olika typer av verksamheter. De vanligaste intervallen för inspektion är årligen, vartannat år och vart tredje år. Vid inspektionen görs bland annt en genomgång av lokaler, eventuella provtagningsresultat, smittskyddsrutiner och skriftliga rutiner för verksamheten. I lokalerna inspekteras bland annat buller, ventilation, fukt och mögel och städrutiner. Mindre verksamheter som inte omfattas av anmälningsplikt kan få tillsyn och inspektion i samband med särskilda projekt eller vid klagomål.
Avgifter
Kommunen har rätt att ta ut en avgift för tillsynen enligt 27 kapitlet 1 § miljöbalken. Avgiften debiteras genom årsavgift alternativt timavgift.
Miljösanktionsavgift
Missar du att komma in med din anmälan innan verksamheten startas är miljönämnden skyldig att ta ut en miljösanktionsavgift. Aktuella belopp anges i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Miljösanktionsavgiften tillfaller staten.
Synpunkter från allmänheten
Har du som privatperson synpunkter på exempelvis städning, ventilation eller buller i en hälsoskyddsverksamhet ska du i första hand vända dig till den som driver verksamheten/anläggningen.
Om det inte blir någon förändring är du välkommen att kontakta Miljökontoret via blanketten nedan.
För att miljökontoret ska kunna utreda störningen behöver vi så tydliga uppgifter som möjligt. Vi behöver veta vilken verksamhet störningen kommer ifrån, vilken typ av störning och hur länge störningen pågått alternativt hur ofta den förekommer. Dessa uppgifter bidrar till att det blir enklare för oss på miljökontoret att utreda och du får ett snabbare resultat. Miljökontoret utreder inte tillfälliga störningar.
När ett klagomål inkommer kontaktar miljökontoret den som är ansvarig för störningen så att den får vetskap om att ett klagomål inkommit och kunna informera om vidtagna och planerade åtgärder. Beroende på svar kan det bli aktuellt med en inspektion på plats eller ytterligare utredningar.
Hygienisk behandling
Det krävs kunskap och god hygien för att driva en yrkesmässig hygienisk verksamhet. Som verksamhetsutövare behöver du anmäla din verksamhet till miljönämnden om du planerar att erbjuda någon hygienisk behandling som kan innebära risk för blodsmitta eller annan smitta.
Hygieniska verksamheter är ett samlingsnamn för verksamheter där allmänheten erbjuds någon form av hygienisk behandling. Kommunen har tillsyn över anmälningspliktiga hygieniska verksamheter. Anmälan lämnas in med en blankett till miljönämnden. Anmälningsplikten innebär att det är förbjudet att ha en verksamhet om den inte är anmäld till miljönämnden. De krav som finns på hygienlokaler är till för att begränsa risken för smittspridning och infektioner.
Vem behöver anmäla?
En del lokaler för hygienisk behandling är anmälningspliktiga enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Tidigare omfattade anmälningsplikten sådana verksamheter där det finns risk för blodsmitta genom användande av skärande eller stickande verktyg på kroppens hud eller slemhinnor. Från och med den 1 juli 2021 blev fler verksamheter anmälningspliktiga då anmälningsplikten utökades med behandlingar som innebär risk för blodsmitta eller annan smitta genom användande av skärande eller stickande verktyg på kroppens hud eller slemhinnor.
Exempel på behandlingar som omfattas av anmälningsplikt är:
- behandlingar där tatueringsfärg injiceras i huden
- fotvård
- akupunktur
- rakning där rakkniv används mot huden
- håltagning, även med så kallade håltagningspistoler
- nagelvård, där verktyg används för att klippa i eller trycka mot nagelband
- behandlingar där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i hud eller slemhinna genom användandet av nålfri teknologi, en nål eller något annat stickande verktyg. Detta innefattar exempelvis serum, microroller och microneedling.
Anmälan ska göras skriftligt till miljönämnden minst sex veckor innan verksamheten startas. En avgift tas ut för handläggning av anmälan enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Syftet med anmälan är att myndigheten ska ha möjlighet att lämna råd och i vissa fall avstyra att en lokal tas i bruk, om lokalen inte är lämpad eller utformad för den tilltänkta verksamheten.
Vem behöver inte anmäla?
Anmälningsplikten omfattar inte hygieniska verksamheter där man inte använder stickande och skärande verktyg, eftersom det innebär en mindre risk för smittspridning eller infektion. Det kan exempelvis vara frisörsalonger, massagestudios och nagelvård där man inte klipper eller trycker mot nagelband. Miljöbalkens regler gäller dock för alla hygieniska verksamheter, oavsett om man är anmälningspliktig eller inte.
Egenkontroll
Alla som driver verksamheter med hygienisk behandling är enligt miljöbalken skyldiga att kontrollera sin verksamhet genom egenkontroll. Egenkontroll är ett verktyg för att se till att verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshushållning och hänsyn till hälsa och miljö. Syftet med egenkontrollen är att på bästa sätt skydda människors hälsa och miljön från skada.
Det innebär bland annat att man ska ha tillräcklig kunskap om riskerna verksamheten har för smitta, infektion och allergi. En väl fungerande egenkontroll ger också bra förutsättningar att upptäcka fel på utrustningen och felaktig hantering innan en allvarlig skada inträffar.
Egenkontrollen ska utformas utifrån verksamhetens omfattning och risker och kan därför se olika ut för olika typer av verksamheter. Delar av egenkontrollen behöver även dokumenteras. För de anmälningspliktiga verksamheterna gäller en särskild förordning om egenkontroll med mer detaljerade krav på innehåll.
Några generella regler för lokalen
- Lokalen ska vara lättstädad. Man behöver se till att ytor som golv, väggar, hyllor och behandlingsbord är lätta att rengöra och se till att inte ha så många saker framme.
- Att instrument och material förvaras på ett säkert sätt för att undvika förorening och smittspridning.
- Undvik textila material, till exempel kuddar, filtar, mattor och gardiner.
- Finns det flera behandlingsplatser ska dessa placeras så att man undviker risk för smittspridning.
- Rengöring av instrument ska ske på en särskild plats som är avskild från övrig verksamhet
- Handtvättställ ska finnas i behandlingsrum eller strax intill.
- Det ska finnas städrutiner över lokalens olika utrymmen. Det ska framgå av rutinerna vad som görs dagligen, veckovis, månadsvis samt vid storstädning.
- Att lokalen har en tillräcklig ventilation för antalet personer som vistas i lokalen. Luften som kommer in i lokalen bör vara 7 liter per sekund för varje person som är i lokalen. Punktutsug kan behövas om det uppstår mycket damm och/eller stark lukt.
Folkhälsomyndighetens hemsida om ventilation
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Några generella regler för behandling
- Beroende på typ av behandling (alltid för stickande skärande behandling) kan du behöva ställa frågor om kundens hälsa och eventuell medicinering innan behandling utförs.
- I de fall speciell efterbehandling behövs ska kunden även få skriftlig information om skötselrutiner.
- Att du har rutiner för hur du förbereder behandlingsplatsen och vilka rengöringsrutiner du har av behandlingsplatsen efter kund.
- Rutiner för hur du kommer att kunna ha en god handhygien under hela behandlingen.
- Rutiner för rengöring av material och eventuella instrument.
- Förvara stickande skärande avfall i en särskild behållare som går att försluta och som är tydligt märkt. Du får inte slänga avfallet i de vanliga hushållssoporna utan ska hämtas av en avfallsentreprenör eller lämnas till exempelvis ett apotek.
Tatueringsfärger
Sedan den 4 januari 2022 ska tatueringsfärger för tatuering och permanent makeup uppfylla regler i EU-lagstiftningar. Numera får tatuerare inom EU endast använda tatueringsfärger som märkts med ”blandning för användning i tatueringar eller permanent makeup”. Kunden ska även förses med viss information om färgerna innan tatueringstillfället. Som tatuerare är det viktigt att du håller dig uppdaterad om aktuell lagstiftning och har kunskap om ditt ansvar.
Läkemedelsverkets hemsida om tatueringsfärger Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Undervisningslokaler
Om du driver en undervisningsverksamhet så som en förskola, skola eller ett fritidshem måste se till att verksamheten inte riskerar att skada människors hälsa eller miljön. Om inomhusmiljön i en undervisningsverksamhet är bra mår barnen bättre och har bättre möjligheter för inlärning och utveckling. Du som är ansvarig för en undervisningsverksamhet ska arbeta förebyggande för att undvika miljö- och hälsoproblem.
Undervisningslokaler är anmälningspliktiga
Om du planerar att starta en verksamhet för undervisning behöver du först anmäla det till miljönämnden. Detta gäller för undervisningsverksamhet så som skola, förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, specialskola, sameskola, fristående skola, riksinternatskola eller resurscenter. Detta enligt 38 § Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Anmälan ska inkomma minst sex veckor innan verksamheten startar.
Egenkontroll
Det är viktigt att du som driver verksamheten har bra kunskap om vilka risker som finns för att motverka eller förebygga att olägenheter för människors hälsa uppstår. I en undervisningsverksamhet kan detta innebära att förhindra smittspridning, allergiska reaktioner eller andra olägenheter för hälsan. Du måste även fortlöpande planera och göra uppföljande kontroller av din verksamhet, en så kallad egenkontroll.
Egenkontrollen behöver även vara skriftlig och dokumenterad i anmälningspliktiga verksamheter. Detta innebär att alla rutiner ska vara nedskrivna och det ska även finnas dokumentation på att exempelvis ventilationen är kontrollerad och godkänd. Hur omfattande din egenkontroll behöver vara beror på hur stor verksamheten är, vilka risker som finns och så vidare. Exempel på rutiner är ansvarsfördelning, städrutiner, klagomålshantering och hygienrutiner.
Du som är ansvarig för verksamheten måste ha de kunskaper som krävs för att uppfylla bestämmelserna i miljöbalken och följdlagstiftningen som hör till. Miljökontorets uppgift är att kontrollera att du uppfyller kraven.
Bassängbad
Bassängbad omfattas av miljöbalkens bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Med bassängbad menas här en badanläggning som är till för allmänheten eller som används av många människor.
Bassängbad är anmälningspliktiga
Bassängbad är anmälningspliktiga verksamheter enligt 38 §, Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), och ska anmälas till miljönämnden senast sex veckor innan verksamheten startar.
Använder du till exempel en badtunna eller pool för privat bruk så behöver du inte göra en anmälan. Erbjuder du däremot bassängbad eller badtunna i en verksamhet som till exempel konferensanläggning, lägerverksamhet och liknande så behöver en anmälan göras.
Egenkontroll
Det är viktigt att du som driver anläggningen har bra kunskap om vilka risker som finns för att motverka eller förebygga att olägenheter för människors hälsa uppstår. I anläggningar för bassängbad vistas många personer och hygien är extra viktigt vilket gör att rutiner och kunskap blir extra viktig.
Du som verksamhetsutövare måste även rutinmässigt kontrollera badverksamheten för att minimera risken för att badning medför hälsorisker. Det innebär att du fortlöpande måste planera och göra uppföljande kontroller av din verksamhet, en så kallad egenkontroll. Delar av egenkontrollen behöver även dokumenteras. I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad finns beskrivet vad egenkontrollen bör innehålla.
Smittskydd och personlig hygien
För att säkerställa att alla får en trevlig upplevelse när man besöker en badanläggning är det viktigt att både den som driver anläggningen och alla badande tar ansvar för hygienen vid anläggningen.
Grunden för att förebygga hälsoproblem i ett bassängbad är att se till att ha en hög allmänhygienisk standard. I det fall badbesökare inte tvättar sig innan bad eller använder underkläder under badkläderna blir det svårt att hålla den vattenkvalitén som eftersträvas. De badande är också den största källan till föroreningar och mikroorganismer som bakterier, virus eller svampar i badvattnet. Det är därför nödvändigt att det finns ordentliga möjligheter att tvätta sig före badet.
Som badande är det därför viktigt att tänka på detta:
- Duscha och tvätta hela kroppen noggrant utan badkläder, gäller även små barn och blöjbarn.
- Avlägsna allt smink, klocka och smycken.
- Använd rena badkläder.
- Använd inte underkläder eller bomullskläder.
- Tvätta fötterna innan du går in i badanläggningen även om du endast ska stå på kanten.
- Om du har varit magsjuk bör du vänta minst en vecka med att bada i bassäng.
Solarium
För att skydda de som solar i solarier mot att bli allvarligt brända, utsatta för smitta eller drabbas av andra olägenheter finns det föreskrifter som din verksamhet behöver följa. Det är miljönämnden som har tillsynsansvar över solarieverksamhet. Solarieverksamhet ska enligt strålskyddslagen anmälas till kommunen.
Om du planerar att starta en solarieverksamhet som allmänheten kan använda behöver det först anmälas till miljönämnden. En anmälan ska skickas in oavsett om din verksamhet är solarier i egen lokal eller om dem placeras i anslutning till annan verksamhet, som exempelvis gym, hygienlokaler, hotell eller annat. Målet med tillsynen är att se till att strålsäkerheten förbättras på solarium.
Sammanställning av krav
Utifrån Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar finns följande krav:
- Varje solarium ska vara märkt med UV-typ 3. På äldre solarier motsvarar SEMKO:s S-märke kategorin UV-typ 3 och innebär likvärdig strålningsstyrka.
- Solariet ska vara utrustat med godkända rör, det vill säga rör enligt solariets egen märkning eller godkända ersättningsrör.
- Kunden ska kunna ställa in soltiden via tidur, myntautomat eller liknande. Strömförsörjningen till ett solarium ska vara försett med ett extra tidur som slår av nätspänningen till solariet efter högst 15 minuter.
- Strålsäkerhetsmyndighetens anslag "Råd för att skydda din hälsa" ska finnas vid varje solariebädd.
- Exponeringsschema från solarietillverkaren eller motsvarande anvisningar ska anslås väl synligt. Som alternativ kan personalen vid bemannade solarier ge råd om hur man ska sola.
- Skyddsglasögon ska finnas tillgängliga för varje kund.
Åldersgräns
Vid solarium som upplåts yrkesmässigt är det förbjudet att låta personer under 18 år sola. Det är du som bedriver verksamheten som ska kunna bevisa att ett system finns som förhindrar att personer under 18 år kan få tillgång till solariet.
Information och skyddsråd
På eller intill varje solarium ska det finnas ett anslag i minst A3-format med samma text och utförande som anges i föreskriften under rubriken "Råd för att skydda din hälsa". Affisch går att beställa från Strålskyddsmyndigheten.
Bruksanvisning med exponeringsschema eller motsvarande anvisningar ska finnas tillgängligt, anslås väl synligt eller meddelas dem som använder ett solarium. Bruksanvisningen ska ange tid i minuter för första exponering i solariet, schema med tider i minuter för efterföljande exponeringar beroende på individuell solkänslighet, hudtyp och brunpigmentering. Dessutom antal exponeringar som inte ska överskridas under ett år.
Märkning
Rätt utrustning ska användas. Utrustningen skall vara märkt med "UV-typ(e) 3" som anger att solariet uppfyller europeisk och svensk standard för solarier (SS EN 60 335-2-27, Utgåva 6, 2010). Märkningen innebär att solariet har en begränsad strålningsstyrka inom vissa värden och att det ska kunna användas utan särskild kompetens eller utbildning.
Enbart så kallat "CE"-märke på ett solarium är inte tillräckligt om inte UV-typ också anges och rörbestyckning specificerats. På äldre solarier motsvarar SEMKO:s "S-märke" kategorimärkning UV typ 3, och erbjuder likvärdig strålsäkerhet.
Solarieglasögon
Skyddsglasögon ska finnas tillgängliga för varje person som använder ett solarium. Solkunder ska erbjudas skyddsglasögon utan att särskilt behöva fråga efter dem. EN-standarden för solarier specificerar krav på UV-skydd som solarieglasögon ska uppfylla. Det finns inget krav på passform.
Det finns solarieglasögon för såväl engångs- som flergångsbruk. Om de uppfyller standardens krav är i praktiken svårt att kontrollera. Ser glasögonen mörka eller ogenomskinliga ut är det troligt att de uppfyller kraven.
Extra tidur
I obemannade solarier som allmänheten har tillgång till ska strömförsörjningen vara försedd med ett extra tidur som slår ifrån matningsspänningen till solariets strålkällor efter högst 15 minuters användning. Längsta möjliga soltid ska vara 15 minuter. I de fall solarier redan anslutits till en pollettautomat och har ett i solariesängen inbyggt tidur, och bägge fungerar, är kravet uppfyllt.
Strålskyddslag (2018:396) på riksdagens hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Gemensam miljönämnd
Skriv ut