Miljöskydd för företag, verksamhet och lantbruk

Alla som bedriver en verksamhet, eller gör en åtgärd, är skyldiga att se till så att det inte skadar miljön eller människors hälsa. Målsättningen är en hållbar utveckling med en hälsosam och god miljö.

Miljöfarlig verksamhet

Alla som bedriver en verksamhet eller gör en åtgärd är skyldiga att se till så att det inte skadar miljön eller människors hälsa. Målsättningen är en hållbar utveckling med en hälsosam och god miljö.

Med miljöfarlig verksamhet menas, enligt miljöbalken, all användning av mark, byggnader eller anläggningar som på ett eller annat sätt ger utsläpp till mark, luft eller vatten och som kan vara skadlig för människors hälsa eller miljön. Miljöbalkens regler gäller för både stora och små miljöfarliga verksamheter.

Exempel på vad som definieras som miljöfarlig verksamhet är till exempel industrier, bensinstationer, verkstäder, avloppsanläggningar, lantbruk, vindkraftverk och fordonstvätt.

Anmälan, tillstånd och egenkontroll

De miljöfarliga verksamheterna delas upp i olika klasser beroende på miljöpåverkan och verksamhetens storlek. Vissa miljöfarliga verksamheter är anmälningspliktiga och andra omfattas av krav på tillstånd, vilka som omfattas av kraven framgår av miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251).

Så kallade C-verksamheter ska anmäla anläggande eller drift av verksamheten till miljönämnden. Anmälan ska göras minst sex veckor innan verksamheten startar.

Hur går en anmälan till?

1. Fyll i blanketten "Anmälan om miljöfarlig verksamhet Pdf, 664.8 kB, öppnas i nytt fönster.". Skicka den till miljökontoret senast sex veckor innan den planerade verksamheten ska öppna. Var noga med att fylla i alla relevanta uppgifter. På blanketten framgår det hur mycket anmälan kostar.
2. Miljökontoret diarieför anmälan och ett ärende upprättas.
3. Uppgifterna förs in i miljökontorets register.
4. Om viktiga uppgifter saknas kontaktas verksamhetsutövaren för kompletteringar.
5. Miljökontoret prövar därefter huruvida den planerade verksamheten uppfyller bestämmelserna i miljöbalken. Om den planerade verksamheten uppfyller bestämmelserna i miljöbalken skickas ett beslut till verksamhetsutövaren som en bekräftelse på att miljönämnden accepterar anmälan. I samband med att verksamheten accepteras kan miljönämnden även komma att förelägga om försiktighetsmått för verksamheten. Om den planerade verksamheten inte uppfyller bestämmelserna i miljöbalken skickas ett beslut om att miljönämnden förbjuder verksamheten. Ett sådant förbud går att överklaga. Debitering för handläggning skickas på separat faktura.
6. Verksamhetsutövaren kan starta verksamheten sex veckor efter anmälan gjorts till miljökontoret, så länge inte något annat meddelats av miljönämnden.
7. När verksamheten startar kommer miljökontoret att genomföra tillsyn av verksamheten för att kontrollera huruvida bestämmelserna i miljöbalken efterlevs.

Egenkontroll

Egenkontroll är ett förebyggande arbete där verksamhetsutövaren fortlöpande ska planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga hälsoproblem eller skador på miljön.

Vem måste ha egenkontroll?

Alla som bedriver en verksamhet eller utför åtgärder är ansvariga för egenkontrollen. Kravet på egenkontroll gäller så snart en verksamhet eller åtgärd omfattas av miljöbalken, det vill säga redan när det finns en risk för att verksamheten kan medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön.

Lantbruk och djurhållning

Lantbruk bedrivs i olika storlek i nästan hela kommunen. Det finns stor variation av växtodlingsgårdar och djurhållande gårdar med till exempel nöt, fjäderfä, svin, får eller häst. Lantbruk klassas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken då den kan ha påverkan på människor och naturen runt omkring oss.

Miljökontoret handlägger frågor som rör miljöskydd och hälsoskydd. Länsstyrelsen har ansvaret för djurskyddsfrågor.

Har du frågor som rör djurskydd, om stallbyggnader eller om du känner till djur som far illa ska du kontakta Länsstyrelsen i Östergötland.

Länsstyrelsen i Östergötlands hemsida om djur Länk till annan webbplats.

Anmälan och tillstånd

Djurhållande gårdar med mer än 40 000 platser för fjäderfän eller 2000 platser för växande grisar eller 750 platser för suggor eller 400 djurenheter av nötkreatur, hästar eller minkar, klassas som en tillståndspliktig verksamhet, en så kallad B-verksamhet. För att driva en sådan verksamhet krävs först tillstånd enligt miljöbalken från Länsstyrelsen Östergötland.

Animalieproduktion med 100 till 400 djurenheter klassas som en anmälningspliktig verksamhet, en så kallad C-verksamhet. För att driva eller ändra en sådan verksamhet, ska en anmälan i förväg göras till miljönämnden.

Med en djurenhet menas exempelvis:

• 1 mjölkko
• 6 kalvar upp till 6 månader
• 3 övrig nöt
• 3 suggor
• 10 slaktsvin eller avelsgaltar
• 100 värphöns
• 200 unghöns eller slaktkycklingar
• 10 får eller getter
• 1 häst

För mindre djurhållande verksamheter eller växtodlingsgårdar utan djur behövs ingen prövning innan verksamheten startar. Vill du hålla vissa djur inom detaljplanelagt område krävs dock tillstånd. Tillstånd eller förprövning av djurstallar kan även behövas enligt djurskyddslagen, kontakta då Länsstyrelsen.

Häst

Hästhållning ska ordnas så att både du, hästen och personer i omgivningen mår bra. Det är viktigt att du tar hänsyn till grannar och vidtar de åtgärder som behövs för att de inte ska störas.

Om man bor på landet får man till viss del anpassa sig efter att djur finns i närheten, men det finns mycket en hästägare kan göra för att minska eventuella störningar för grannar:

• Bygg ditt stall så att goda avstånd hålls till grannar. Det är också viktigt när du planerar var du placerar din gödselvårdsanläggning.
• Lämna skyddsavstånd mellan hagar och grannens tomt.
• Lägg inte hagar nära vattentäkter.
• Hagarna bör vara så stora att grästäcket till största del hålls oskadat.
• Ridbanor bör läggas så att damm inte blåser in till grannen.
• Visa hänsyn när du rider eller kör, du får aldrig störa eller förstöra.

Gödselhantering

En tät och läckagefri yta för lagring av stallgödsel ska finnas om du har fler än två respektive tio hästar, beroende på var du bor (beror på om området är känsligt för kväveläckage). Fler än två hästar gäller i hela Mjölby kommun. I hela Boxholms kommun gäller fler än tio hästar. I Ödeshögs kommun varierar kravet beroende på var du bor. Kontakta miljökontoret för att få hjälp med vilket krav som gäller där du bor.

Oavsett antal hästar ska du alltid hantera gödseln så att inte miljön eller människors hälsa tar skada. Det innebär att du behöver ordna en lagringsplats som det inte läcker gödselvatten ifrån. Det är särskilt viktigt att inte lagra gödsel nära vattentäkter eller vattendrag.

Begrava häst hemma

Om din häst gått bort eller om du planerar att avliva din häst och vill begrava den hemma på gården, ska du kontakta miljökontoret för samråd. Miljönämnden ska godta platsen för nedgrävningen.

Att tänka på vid val av plats för nedgrävningen:

• Markägaren ska samtycka till nedgrävningen.
• Avstånd till boningshus, vattendrag och dricksvatten bör vara 100-200 meter.
• Avstånd till gropens botten och högsta grundvatten eller berggrund bör vara minst en meter.
• Platsen bör vara torr och solig.
• Jordarten på platsen bör lämpligen vara genomsläpplig. Hästkroppen bör kunna täckas av minst 1-1,5 meter jord och bör bilda en upphöjning, så att vatten inte ansamlas. Några stenar kan gärna läggas ovanpå.
• En grop för en medelstor häst behöver vara cirka 2-3 meter bred och 2,5 meter djup.

Tillsyn

Miljönämnden arbetar för att utsläpp i form av näringsämnen och kemikalier till vatten, luft och mark ska begränsas. Tillsyn av lantbruk, såväl med som utan djur, sker främst genom besök som förbokas i god tid.

Vid tillsynen diskuteras bland annat gödsellagring, gödselspridning, bekämpningsmedel, hantering av kemiska produkter och avfall samt verksamhetens egenkontroll.

Spridning av bekämpningsmedel

Om du sprider ett växtskyddsmedel yrkesmässigt måste du göra en anmälan eller söka tillstånd. Sprider du en biocidprodukt på en plats som allmänheten har tillträde till ska du skriftligen underrätta miljökontoret om spridningen.

Bekämpningsmedel får inte användas så att det riskerar att komma ut i vattendrag, till grundvatten eller där de kan orsaka fara för människors hälsa eller miljö.

Ett bekämpningsmedel kan antingen vara en biocidprodukt eller ett växtskyddsmedel.

Ansökning om tillstånd för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel

Tillstånd måste sökas innan yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel på följande platser:

• i parker och trädgårdar dit allmänheten har tillträde
• inom idrotts- och fritidsanläggningar
• inom skyddsområde för vattentäkt, se nedan
• vid planerings- och anläggningsarbeten
• mycket genomsläppliga ytor
• vägområden med grusytor och ytor av asfalt, betong eller andra hårdgjorda material

Ansökan ska lämnas in till miljönämnden i god tid, minst sex veckor innan spridning. Tillstånd ska sökas av den som ska utföra spridningen eller, efter skriftlig överenskommelse, av den som nyttjar marken.

Anmälan om yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel

Anmälan krävs för yrkesmässig spridning på:

• vägområden för att förhindra spridning av invasiva (konkurrenskraftiga) främmande arter
• banvall
• övriga områden där allmänheten får färdas fritt och som är större än 1000 kvadratmeter (åkermark undantaget)
  

Anmälan ska lämnas in till miljönämnden i god tid, minst fyra veckor innan spridning. Tillstånd ska sökas av den som ska utföra spridningen eller, efter skriftlig överenskommelse, av den som nyttjar marken.

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde

Tillstånd för spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde ska sökas:

• Om spridning sker inom vattenskyddsområdets primär och/eller sekundär zon
• Om tillståndsplikten är reglerad i vattenskyddsområdets föreskrifter

Ansökan ska lämnas in till miljönämnden i god tid, minst sex veckor innan spridning. Tillstånd ska sökas av den som nyttjar marken.

Undantag

Det finns undantag för skyldigheten att anmäla och ansöka om tillstånd. Ett exempel är när spridning av växtskyddsmedel är så begränsad i sin omfattning att det handlar om en punktbehandling som inte riskerar att skada människors hälsa eller miljön. Prata med miljökontoret om du tror att ett tillstånd eller anmälan inte behövs.

Integrerat växtskydd

Du som använder växtskyddsmedel ska ha ett genomtänkt arbete med ditt växtskydd. I korthet ska du på gårdsnivå ha en plan för att förebygga med skadegörare och ogräs, följa utvecklingen av ogräs och skadegörare, behovsanpassa bekämpningen och följa upp utförda behandlingar. Mer information om integrerat växtskydd hittar du på Jordbruksverkets hemsida.

Behörighet och krav på dokumentation

Alla godkända växtskyddsmedel delas in i behörighetsklasser, klass 1, 2 eller 3. Växtskyddsmedel i klass 1 och 2 med bokstavsbeteckning L får bara användas yrkesmässigt och det krävs användningstillstånd och utbildning. Växtskyddsmedel i klass 3 får användas av var och en.

Vid yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel i klass 1 och 2 ska dokumentation föras.

Vid spridning av växtskyddsmedel finns två olika typer av skyddsavstånd att ta hänsyn till: fasta och anpassade skyddsavstånd. Det finns även reglerat vilka skyddsavstånd som gäller vid påfyllning och rengöring av sprututrustningen.

Funktionstest av spruta

Efter den 26 november 2016 ska alla sprutor som används yrkesmässigt för spridning av växtskyddsmedel vara godkända av Jordbruksverket. För att Jordbruksverket ska kunna godkänna sprutan måste den vara funktionstestad. Beslut om godkännande gäller i tre år från funktionstesttillfället.

Biocidprodukter

För samtliga biocidprodukter gäller att spridning ska göras på ett sådant sätt att inte människors hälsa eller miljön skadas. Om du ska sprida en biocidprodukt (undantag för nematoder, insekter eller spindeldjur) på en plats som allmänheten har tillträde till måste du skriftligen underrätta miljökontoret om bekämpningen. Information gällande bekämpningen ska lämnas till allmänheten på väl synliga anslag. Vid spridning av biocidprodukter ska dokumentation föras.

Cisterner

Cisterner berörs av flera regelverk, dels krav som riktar in sig på spillolja, brandfarlig och explosiv vara samt föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening.

Installation av cistern

Vid installation av cisterner som innehåller brandfarliga vätskor eller spillolja ska du informera miljökontoret. Informationen ska vara skriftlig och ska lämnas in senast fyra veckor innan installationen påbörjas eller hanteringen inleds. Kravet på skriftlig information gäller för följande installationer:

• Cisterner inom vattenskyddsområde som rymmer mer än 150 liter brandfarliga vätskor eller spillolja. Observera att ytterligare reglering i vattenskyddsföreskrifter kan förekomma.
• Cisterner utanför vattenskyddsområde som rymmer mer än 1 kubikmeter brandfarliga vätskor eller spillolja

Tillstånd

För viss hantering av brandfarlig vara behövs även tillstånd, vilket söks hos räddningstjänsten.

Räddningstjänstens sida om brandfarlig och explosiv vara Öppnas i nytt fönster.

Cistern som tas ur bruk

Du ska informera miljökontoret om cistern som tagits ur bruk.

Cistern och rörledning som omfattas av föreskriften och som tas ur bruk ska tömmas och rengöras. Vidare ska åtgärder vidtas som hindrar att cisternen kan fyllas. Cistern i mark bör tas upp i samband med att den tas ur bruk. Om den är otillgänglig eller svårborttagen, så ska den tömmas, rengöras och sandfyllas. Oljerester och mätare som innehåller kvicksilver ska lämnas som farligt avfall. Om du gräver bort en markförlagd cistern bör du kontrollera om marken omkring cisternen är förorenad. Jord som är förorenad ska grävas bort och lämnas som farligt avfall. Du måste även informera miljökontoret om föroreningen.

Cisterner inom vattenskyddsområde

För att motverka skador på vattentäkter finns det speciella regler för hantering av brandfarliga vätskor inom vattenskyddsområden. Cisterner inom vattenskyddsområde ska vara invallade. De ska även förses med skylt vid påfyllningsanordningen som upplyser om att man befinner sig inom vattenskyddsområde. Ytterligare krav kan även framgå av skyddsföreskrifterna för respektive vattenskyddsområde.

Blanketter

Kemikalier

Med rätt hantering kan du minska risken för olyckor och begränsa skadorna av oavsiktliga utsläpp i samband med förvaring av kemiska produkter.

Finns det alternativ till kemikalien?

När du tänker köpa en kemisk produkt ska du redan inför inköpet av produkten överväga om det finns en mindre miljö- och hälsoskadlig produkt eller metod att välja istället (miljöbalkens produktvalsprincip och principen om bästa möjliga teknik). Det är bra att då och då gå igenom dina kemiska produkter för att se om alla används och verkligen behövs. På så sätt undviks onödig hantering av kemikalier.

Hur bör kemiska produkter förvaras?

Den övergripande regeln säger att förvaring ska ske så att miljö- och hälsorisker förebyggs (KIFS 1998:8 3 kap 5 §). Så snart det finns risk för negativ påverkan ska du vidta lämpliga skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått (miljöbalkens försiktighetsprincip). Det innebär till exempel att:

• Kemiska produkter (inklusive farligt avfall) bör utöver behållaren de förvaras i vara sekundärskyddade. Sekundärskyddet ska vara av ogenomsläppligt material och dess volym bör kunna innehålla den största behållarens volym plus 10 procent av övriga behållare som lagras i samma invallning. Exempel på sekundärskydd är: o invallning o dubbelmantlad behållare o andra åtgärder som gör att spill och läckage inte kan nå avloppsbrunnar eller omgivningen.
• Att invallningen i första hand bör vara nederbördsskyddad för att den inte ska fyllas med regn och snö.
• Du bör inte förvara produkter som kan reagera med varandra inom samma invallning. Information om detta hittar du oftast i säkerhetsdatabladet för produkten.
• Kemikalier bör vara inlåsta på sådant sätt att obehöriga hindras från att komma i kontakt med dem.
• Behållare med kemiska produkter som är placerade nära väg eller andra körytor, bör flyttas eller skyddas mot påkörning.

Hantering av kemiska produkter

Det är lika viktigt att de kemiska produkterna i övrigt hanteras med försiktighet som att de lagras på ett bra sätt. Risker för spill och olyckor kan t.ex. finnas vid mottagning av produkterna, vid interna transporter, vid användning av produkten eller vid avlämnande av farligt avfall. Tänk på att:

• Du regelbundet bör undersöka risker med hantering av kemikalier. Vidta också åtgärder för att uppnå en säker hantering och minska riskerna för spill och läckage som förorenar avlopp och omgivning.
• Överblivna kemikalier ska hanteras som ett avfall (ofta farligt avfall) och inte hällas ut i avloppet, på marken eller dylikt.

Vid spill, läckage och olyckor

Om ett läckage eller spill trots allt inträffar, är det viktigt att det i förväg finns uppgjorda instruktioner för hur inblandad personal etc. ska agera. Ett snabbt och rätt utfört arbete kan minska skadorna och saneringskostnaderna. Tänk på att:

• Ringa SOS 112 vid akuta situationer med risk för människors hälsa eller miljön.
• Det bör finnas saneringsutrustning med absorptionsmedel tillgängligt. Det är bör även finnas möjlighet att stänga avloppsbrunnar.
• Du som har en verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken är skyldig att underrätta tillsynsmyndigheten vid driftsstörning som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön. Miljökontoret når du på 010-234 50 00 (växel, kontorstid) eller miljo@mjolby.se
• Du ska kontakta tekniska kontoret när det finns risk för läckage till kommunens dag- eller spillvattennät.

Om du som fastighetsägare eller brukare upptäcker en förorening på fastigheten som kan medföra skada eller olägenhet så ska du underrätta miljökontoret om det.

Säkerhetsdatablad och kemikalieförteckning

Den som säljer en kemisk produkt är skyldig att se till att den är rätt märkt. Du som är yrkesmässig användare ska få ett säkerhetsdatablad med ytterligare information om produkten. Fråga din leverantör om du saknar säkerhetsdatablad. Tänk också på att:

• Vid användning är det en fördel om produkten hanteras i originalförpackningen, där information om dess farlighet och skadlighet framgår.
• Du bör ha en uppdaterad samling av säkerhetsdatablad för de produkter som hanteras i verksamheten. Informationen i bladen kan behövas för att få kunskap om produkterna.
• Du som har en tillstånds- och anmälningspliktig verksamheter ska dessutom föra en kemikalieförteckning över de produkter som hanteras i verksamheten (enligt 7 § förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll 1998:901). innehålla information om: 1. produktens namn, 2. omfattning och användning av produkten, 3. information om produktens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet.

Du kan läsa om krav på egenkontroll i miljöbalken MB 26 kap 19 § och i förordning 1998:901.

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggningar inom planlagt område som ska avvattna flera fastigheter eller en begravningsplats ska anmälas till miljökontoret. Anmälningsplikt gäller också om du ändrar en befintlig dagvattenanläggning på ett sätt som kan medföra en väsentlig ändring av vattnets mängd eller sammansättning. Anmälan ska lämnas till miljökontoret senast sex veckor innan anläggningen börjas byggas.

Vad är en dagvattenanläggning?

En dagvattenanläggning skapas för att rena, fördröja och/eller styra och avleda dagvattnet ner mot en recipient. Dammar, sedimentationsbassänger, anlagda våtmarker, anlagda diken, översvämningsytor, oljeavskiljare och dagvattenledningar är exempel på dagvattenanläggningar. Ibland består en dagvattenanläggning av en kombination av olika typer av anläggningar. Takvatten räknas inte som avloppsvatten och behöver därför inte anmälas till miljökontoret.

Vattenverksamhet ska anmälas till länsstyrelsen

Projekt som innebär att man ska arbeta eller bygga i befintliga vattenområden räknas som "vattenverksamheter" och ska i de flesta fall anmälas till länsstyrelsen. I vissa fall behöver man ansöka om tillstånd för vattenverksamhet.

Kontakta därför även länsstyrelsen om en ny dagvattenanläggning kan innebära vattenverksamhet. Det kan alltså innebära att anmälan måste göras både till miljökontoret och till länsstyrelsen innan anläggningen kan börja byggas.

Förbränningsanläggningar

Den som har eller planerar att bygga en medelstor förbränningsanläggning ska informera tillsynsmyndigheten om anläggningen för registrering enligt det så kallade ”MCP-direktivet” (2015/2193/EU).

I Sverige är direktivet genomfört i förordning (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningar.

Förordning (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningarLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats.

Vad räknas som medelstor förbränningsanläggning?

En förbränningsanläggning räknas som medelstor om den sammanlagda effekten är mellan 1 och 50 MW och har utsläpp till luft i en gemensam skorsten. Mer information om medelstora förbränningsanläggningar, anläggningseffekt och registreringsplikt hittar du på Naturvårdsverkets hemsida.

Naturvårdsverkets information om medelstora förbränningsanläggningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När ska anläggningen registreras?

Din verksamhet ska registrera nya medelstora förbränningsanläggningar innan de tas i drift. Förbränningsanläggningar får inte vara i drift utan att vara registrerad.

Äldre förbränningsanläggningar, det vill säga de som tagits i drift före den 20 december 2018 kan registreras senare. Som senast ska äldre anläggningar vara registrerade enligt följande:

• Förbränningsanläggningar med effekt högre än 5 MW ska registrerats senast den 1 januari 2024.
• Förbränningsanläggningar med effekt lägre än 5 MW ska registreras senast den 1 januari 2029.

Lämna information

Här kan du lämna information till tillsynsmyndigheten om en medelstor förbränningsanläggning enligt 18 § förordningen om medelstora förbränningsanläggningar.

Blanketten skickas till Miljökontoret, 59580 Mjölby eller via e-post miljo@mjolby.se.

Registrerade anläggningar

Här offentliggörs uppgifter om de medelstora förbränningsanläggningar som är registrerade i Mjölby, Boxholm och Ödeshögs kommuner.

Fordonstvätt

En fordonstvätt räknas som en miljöfarlig verksamhet och ger utsläpp av metaller, oljeprodukter och andra ämnen som är farliga för miljön och hälsan.

Tvättas mer än 5 000 personbilar eller mer än 1 000 tunga fordon per år räknas verksamheten som anmälningspliktig. Därför måste verksamhetsutövaren anmäla fordonstvätten till miljönämnden minst sex veckor innan verksamheten planerar att starta.

Transport av avfall

Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att få transportera avfall yrkesmässigt. Det finns dock undantag från tillståndsplikten, både när det gäller farligt avfall och övrigt avfall. Vill du transportera mindre mängder farligt avfall från din egen verksamhet räcker det att du gör en anmälan till länsstyrelsen. För mer information kontakta Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Östergötland Länk till annan webbplats.

Anlita extern transportör

När du lämnar över annat avfall än hushållsavfall till en transportör är du skyldig att kontrollera att denne har de tillstånd som behövs enligt avfallsförordningen. För farligt avfall är du även skyldig att kontrollera att mottagaren har tillstånd för att hantera avfallet. När du lämnar farligt avfall till en transportör för borttransport ska du se till att ett transportdokument skrivs.

Förorenade områden

I Sverige finns cirka 20 000 förorenade byggnader, mark- och vattenområden som behöver saneras från PCB, kvicksilver, andra tungmetaller, impregneringsmedel och oljeföroreningar.

Ansvar för efterbehandling

Man är ansvarig för efterbehandling om man bedriver eller har bedrivit en verksamhet, eller vidtagit en åtgärd, som gjort att mark, vatten eller byggnader har förorenats så mycket att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön.

Efterbehandlingsansvaret innebär att den ansvarige ska utföra eller bekosta de åtgärder som behövs för att förebygga eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön.

Om en verksamhetsutövare inte kan bekosta efterbehandling, så är den som har köpt fastigheten (efter 1999-01-01) som är efterbehandlingsansvarig om hen kände till föroreningarna, eller borde ha upptäckt dem.

Fastighetsägaren kan också bli ansvarig för spridning av föroreningar genom så kallat "förvaringsfall" (till exempel läckage från nedgrävda tunnor, cisterner eller avfallsdeponier).

Upplysningsskyldigheten

Den som äger eller brukar en fastighet ska genast underrätta miljökontoret om en förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön upptäcks på fastigheten.

Anmälningsplikt vid sanering

Enligt 28 § i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, är det förbjudet att påbörja en efterbehandlingsåtgärd utan att anmälan till miljönämnden har gjorts.

Det gäller om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna om risken inte bedöms som ringa. Anmälan ska göras i god tid (normalt 6 veckor) innan arbetet påbörjas och den ska vara skriftlig. Vid akuta situationer gäller att skador och risker ska undanröjas utan att nya skapas och ett förenklat anmälningsförfarande får då tillämpas.

Anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att miljökontoret ska kunna bedöma den miljöfarliga verksamheten eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter. Det kan till exempel gälla hur förorenade massor kommer att förvaras, transporteras och behandlas eller tas om hand och vilka skyddsåtgärder som planeras för att undvika spridning av farliga ämnen i samband med saneringen. Beskrivning av hur resultatet av saneringen kommer att kontrolleras och redovisas bör också ingå.

Gemensam miljönämnd

Miljönämnd - Mjölby, Boxholm och Ödeshög