Mjölkulla reningsverk

Avloppsvatten från hushåll och verksamheter i Mjölby kommun renas i Mjölkulla avloppsreningsverk. Vattnet innehåller olika typer av föroreningar och kommer bland annat från toaletter, duschar, handfat och kök. Det kan exempelvis innehålla toalettpapper, urin, avföring och smutsvatten och behöver därför renas innan det kan återföras till naturen.

På vissa platser används pumpstationer för att transportera avloppsvattnet vidare. Det behövs när avloppsledningarna inte kan leda vattnet med hjälp av självfall. Avloppsvattnet samlas då i en pumpstation och pumpas vidare när vattennivån når en viss nivå.

Lukt från reningsverket

Lukter kan uppstå naturligt under olika delar av reningsprocessen, exempelvis vid slambehandling och tömning av enskilda avlopp. Hur mycket det luktar kan också påverkas av vad som spolas eller hälls ner i avloppet.

Matrester, fett och olja kan orsaka problem i avloppssystemet och bidra till lukt. Därför ska matrester, fett och olja inte hällas eller spolas ner i avloppet. På reningsverket arbetar man kontinuerligt med att minska och förebygga störande lukt.

Renat vatten är inte dricksvatten

Renat avloppsvatten är inte samma sak som dricksvatten och kan inte användas som dricksvatten. Dricksvatten genomgår en separat renings- och behandlingsprocess i ett vattenverk innan det når våra kranar. Där renas och behandlas vattnet bland annat genom filtrering, desinfektion och pH-justering, så att det uppfyller kraven för dricksvatten.

Reningsprocessen

På Mjölkulla avloppsreningsverk genomgår avloppsvattnet flera olika reningssteg. Reningen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening, där olika typer av föroreningar avlägsnas.

När reningen är klar leds det behandlade vattnet ut i Svartån och återförs till naturen.

Så här renas avloppsvattnet på Mjölkulla reningsverk:

1. Mekanisk rening och kemisk förfällning

Varje dygn renas omkring 7 000 kubikmeter avloppsvatten i Mjölkulla avloppsreningsverk. Vattnet kommer från Mjölby, Mantorp, Spångsholm, Gudhem, Skänninge, Väderstad och Hogstad.

Det första steget i reningen är ett galler som fångar upp skräp som toalettpapper, våtservetter, tops, tamponger och snuspåsar. Skräpet tvättas och skickas sedan till förbränning, där det blir till el och värme.

Därefter passerar vattnet ett sandfång där sand, grus och andra tunga partiklar tas bort för att skydda reningsverkets utrustning.

Sedan tillsätts en fällningskemikalie som gör att fosfor och andra partiklar klumpar ihop sig och sjunker till botten. Det slam som bildas samlas upp och skickas vidare för behandling.

2. Biologisk rening

Efter den mekaniska och kemiska reningen fortsätter vattnet till den biologiska reningen. Här används naturliga mikroorganismer för att ta bort kväve ur avloppsvattnet innan det släpps tillbaka till naturen.

Den biologiska reningen sker i tre steg. Först omvandlas nitrat till kvävgas, som lämnar vattnet och återgår till luften. Därefter omvandlas ammonium till nitrat med hjälp av syre och mikroorganismer. I det sista steget avlägsnas det kvarvarande kvävet, så att vattnet blir ännu renare innan det går vidare i reningsprocessen.

3. Kemisk rening

I slutsedimenteringen tillsätts en fällningskemikalie som gör att kvarvarande små partiklar i vattnet klumpar ihop sig och sjunker till botten. Partiklarna samlas upp och skickas vidare till slambehandling.

Det renade vattnet leds sedan ut i Svartån och rinner vidare till Roxen, Motala ström och slutligen ut i Östersjön.

4. Slambehandling

Under reningen bildas slam som tas om hand och behandlas på reningsverket.
Först separeras vatten från slammet och vattnet leds tillbaka till reningsprocessen.

Slammet går vidare till en rötkammare där det värms upp och organiskt material bryts ner. Vid rötningen bildas biogas som bland annat innehåller metan och kan användas som energikälla. Det behandlade slammet pumpas sedan vidare för avvattning.

Slamavvattning

I en centrifug tas mer vatten bort från slammet så att det blir torrare. Det färdigbehandlade slammet innehåller näringsämnen och kan användas som jordförbättringsmedel eller gödsel efter godkänd hantering.

Vattnet som skiljs från slammet vid avvattningen kallas rejektvatten. Det innehåller mycket kväve och renas därför i en särskild bassäng innan det återförs till avloppsreningsprocessen.

5. Gashantering

Vid behandlingen av slam bildas biogas som används för att producera värme.
Värmen används på reningsverket och det som blir över går ut i fjärrvärmenätet.

Slam

När avloppsvattnet renas bildas slam. Slammet innehåller värdefulla näringsämnen, som fosfor, och kan efter godkänd hantering användas som gödsel på åkrar.

I Mjölby kommun är slamhanteringen certifierad enligt REVAQ, vilket innebär att endast godkänt slam får användas i jordbruket. Därför är det viktigt att avloppsvattnet är så rent som möjligt.

Genom att återföra fosfor och andra näringsämnen till marken kan vi ta vara på viktiga resurser och minska behovet av konstgödsel.

Studiebesök

Är du nyfiken på hur avloppsvattnet renas? Vi välkomnar studiebesök på Mjölkulla reningsverk från privatpersoner, skolklasser, föreningar och andra organisationer som vill lära sig mer om reningsverkets verksamhet.

För att boka ett studiebesök skickar du en förfrågan till: va-verket@mjolby.se