Så ser skolresultaten ut för läsåret 2024/2025

De preliminära skolresultaten för läsåret 2024/2025 är sammanställda. Årskurs 6 och gymnasiet visar ökade resultat medan årskurs 9 har minskat i flera mätvärden. Skolinspektionens enkät visar att eleverna upplever trygghet och studiero, särskilt i årskurs 8 och på gymnasiet. Arbetet med att analysera och utveckla undervisningen fortsätter inför nästa läsår.

Starkt resultat i årskurs 6

Meritvärdet i årskurs 6 har ökat från 183 till 213 poäng jämfört med föregående år. Och andelen elever som når godkänt i alla ämnen har stigit till 72 procent, en ökning med hela 15 procentenheter. Det ligger i linje med utbildningsnämndens mål om förbättrade kunskapsresultat i mellanstadiet.

– Vi ser att det långsiktiga arbetet med läsutveckling och uppföljning av undervisning börjar ge resultat, säger Caroline Hedvall, tillförordnad utbildningschef.

Gymnasiet visar positiv utveckling

Även på Mjölby gymnasium är trenden uppåt. Den genomsnittliga betygspoängen har ökat på både högskoleförberedande program (14,6) och yrkesprogram (14,0). Det stärker arbetet för att fler elever ska nå en gymnasieexamen inom tre år, ett av kommunfullmäktiges mål.

Utmanande resultat i årskurs 9

Samtidigt har det preliminära meritvärdet i årskurs 9 sjunkit till 198 poäng, från 208 föregående år. 56,1 procent av eleverna når godkänt i alla ämnen, en nedgång jämfört med föregående års 68,4 procent och lägre än rikets genomsnitt på 69,7 procent (2024).

Hög närvaro är avgörande för lärande. I låg- och mellanstadiet är närvaron god, men på högstadiet finns utmaningar.

– Vi har för många elever med hög frånvaro i högstadiet. Vi behöver fortsätta analysera orsakerna till frånvaron, säger Caroline.

Eleverna känner sig trygga

I Skolinspektionens enkät placerar sig Mjölby över rikssnittet i flera viktiga områden: trygghet, studiero, bemötande och elevinflytande, särskilt i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Dessa resultat har också förbättrats sedan föregående mätning.

– Det är glädjande att våra elever känner sig trygga i skolan. Det är en grundförutsättning för lärande. Nu behöver vi fortsätta bygga vidare på det och se till att undervisningen utmanar och engagerar alla elever, säger Caroline Hedvall.

Skolinspektionens enkät riktar sig till elever i årskurs 5 och 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet samt vårdnadshavare och skolpersonal.

Insatser för förbättring

Utifrån resultaten görs nu en fördjupad analys av skillnader mellan flickors och pojkars resultat, samt mellan olika klasser och årskurser.

– Vi behöver säkerställa att undervisningen möter alla elever, oavsett förutsättningar, och vara medvetna om hur våra förväntningar påverkar, säger Caroline Hedvall.

Varje skola jobbar nu med att ta fram lokala planer för hur skolenheten ska prioritera under nästa läsår. Underlaget sammanställs i en kvalitetsrapport som presenteras i utbildningsnämnden i september.

Pedagogisk utveckling i hela kedjan

Inom årskurserna F–6 fortsätter en gemensam lässatsningen med fokus på avkodning, språkförståelse och läsförståelse, en grund för lärande i alla ämnen.

I flera högstadieskolor har man ändrat sin organisation så att lärare planerar och bedömer tillsammans, och grupperna anpassas efter elevernas behov. Arbetet har lett till att fler elever når målen och förstår matematiken bättre.

– Att resultaten sjunker är inget vi accepterar som ett nytt normalläge. Vi behöver agera tillsammans – från huvudman till klassrum. Det handlar om att stärka undervisningen, följa upp rätt saker och ha höga förväntningar på både elever och alla oss som jobbar i utbildningsförvaltningen, säger Caroline.