Så ställde vi om för att ta emot ukrainska flyktingar

När Ryssland invaderade Ukraina i början av 2022 ställdes kommunen inför en ny utmaning: att snabbt ta emot ukrainska flyktingar. På bara några veckor behövde mottagningsklass startas, information spridas och bostäder ordnas. "Vi hade ingen färdig organisation för att ta emot så många på en gång, men tack vare gott samarbete löste vi det snabbt", säger Cecilia Blomberg på enheten för arbete och integration.

När de första ukrainska flyktingarna kom till kommunen i början av 2022 var behoven stora. Det gällde inte bara skolplatser, utan även boende, språkstöd och samhällsinformation.

– Vi hade ingen färdig organisation för att ta emot så många på en gång, det gjorde att en del fick mellanlanda på Stadshotellet innan de fick sina lägenheter. Men genom gott samarbete med både civilsamhället och bostadsbolaget löste sig bostäderna väldigt fort, och idag är det inga problem för de som kommer att få en lägenhet, berättar Cecilia Blomberg, enhetschef på enheten för arbete och integration

Sedan augusti 2022 har kommunen tagit emot och skrivit in 59 vuxna på anvisning från Migrationsverket, men den verkliga siffran över antalet ukrainare i kommunen är betydligt högre. I början kom många på egen hand, ofta med hjälp av frivilligorganisationer.

Ett snabbt omställningsarbete i skolan

Den 19 april 2022 startade den första mottagningsklassen, där 14 elever började sin skolgång. Snart växte gruppen, och idag finns 31 elever med ukrainska som modersmål i kommunens grund- och gymnasieskolor.

– Den största utmaningen var att skala upp snabbt. Vi gick från en liten verksamhet med bara några elever till att behöva större lokaler, fler lärare och en helt ny organisation, säger Elin Forsman, enhetschef på integrationsenheten inom utbildningsförvaltningen.

Ett viktigt steg var att anställa lärare med ukrainska och ryska som modersmål, vilket gav eleverna både språkligt och emotionellt stöd.

– Vi har haft ett fint samarbete med skolor och fritidshem som delade med sig av material och skickade hälsningar till våra nyanlända elever. Det betydde mycket för både elever och lärare, säger Elin Forsman.

Idag är situationen mer stabil, men arbetet med att ge stöd fortsätter. Till skillnad från i början kan kommunen nu erbjuda både informationstillfällen och utbildning i svenska på ukrainska, tack vare modersmålslärare.

En möjlighet att hjälpa andra

För modersmålsläraren och studiehandledaren Taras Kuzmenko har arbetet med de ukrainska eleverna varit både en utmaning och en möjlighet att hjälpa andra. När han började arbeta i skolan hade han ingen tidigare erfarenhet av att vara lärare, men rollen har vuxit fram i takt med elevernas behov.

– Jobbet är annorlunda jämfört med det jag gjorde förut. Jag tycker dock mycket om att hjälpa andra, och den här möjligheten har varit väldigt intressant för mig, säger Taras Kuzmenko.

Han ser dagligen hur språket blir en avgörande faktor för elevernas möjligheter att lyckas i skolan. Bristen på svenskkunskaper gör att de behöver mer tid för att ta till sig undervisningen, och för vissa blir kombinationen av svensk skola och distansundervisning från Ukraina en stor utmaning.

Stöttar även i längtan tillbaka till Ukraina

Samtidigt är det inte bara skolarbetet som är en utmaning. Många elever kämpar med hemlängtan och saknaden efter familj och vänner. En del har valt att återvända till Ukraina, medan andra fortsätter att balansera sina studier mellan två länder.

– Familjerna har splittrats på grund av kriget, och barnen längtar efter sina släktingar som är kvar i Ukraina. De saknar sina hem och sina vänner. Vi försöker stötta dem så mycket vi bara kan, berättar Taras.

Taras känner en stolthet över eleverna, deras vilja att lära sig och deras förmåga att anpassa sig till en ny skolmiljö. Men han bär också med sig en personlig oro för sitt hemland.

– Trots att jag har bott i Sverige i snart tio år ligger mitt hjärta fortfarande i Ukraina.

Flexibilitet och samarbete är nyckeln

Kommunens mottagningsstruktur har utvecklats, och erfarenheterna från de första månaderna har lett till mer effektiva rutiner.

– Vi har lärt oss att flexibilitet och samarbete är nyckeln. Det här arbetet har berört så många, både direkt och indirekt. Det har verkligen satt vår kompetens på prov. Men vi lyckades – tillsammans, avslutar Elin Forsman.