Klarar du en kris?

Vad händer om du inte har tillgång till exempelvis vatten, ström och internet? Och om affärer, banker och bensinstationer är stängda? Hur svårt är det att klara av en kris? Det ville två av Mjölby kommuns medarbetare testa. Att vara förberedd med mat och prylar till hjälp är bra, men man måste också ha kunskap, var några av erfarenheterna de gjorde.

Vid en större samhällskris förväntas vi klara oss utan hjälp från stat och kommun i upp till en vecka. Det ville Hanna Lindgren, säkerhetssamordnare och Åsa Carlberg som är hållbarhetsstrateg på Mjölby kommun prova på. Nioåriga Ted var också med på övningen. De tog dock 72 timmar istället för en vecka, av praktiska skäl.

Övningstiden tillbringade de i ett otillgängligt torp utan el, vatten och uppkoppling – för att göra det mer verklighetstroget. Med sig hade de en hemberedskapslåda som var fylld enligt enligt MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) rekommendationer.

Maten

Mathållningen tyckte de fungerade utmärkt. Den frystorkade maten blev snabbt klar med kokat vatten och trots sug efter kexchoklad mättade ”nödkakan” som – trots sitt ganska tråkiga utseende och hållbarhet på 20 år – var ganska god. Men Hanna Lindgren berättar att en stor bonus var hennes kollegas kunskaper om naturens mat.

– Vi hittade vildvuxna bondbönor och raps, kantareller, björnbär, ekollon och nypon. På fiskestället fick vi även en abborre. Det var mat som vi skulle ha klarat oss ganska väl på under en dag och som skapade en trevlig lyxmiddag som fick krisen att kännas långt borta.

Vattnet

De följde också MSB:s rekommendationer på 3-5 liter per person och dygn för att klara det allra nödvändigaste i en krissituation och tog med vatten i hopfällbara dunkar.

– En insikt var att en 20-liters dunk är tung att bära, speciellt genom snårig skog. Eftersom det fanns en fylld regnvattenstunna vid torpet minskade vårt behov av dricksvatten rejält, så vi klarade oss med god marginal med det vi hade med oss. Vi använde det bara till att dricka, laga mat och borsta tänder. Om vi skulle ha stannat längre så hade vi kunnat lösa hygienen med ett dopp i en kylig Svartå – vilket hade gått det också.

Under en längre kris är möjligheten att få tag på vatten avgörande. Första steget är att hitta en vattenkälla, en sjö, å eller regnvatten.

– För att rena vattnet kan man koka det eller använda enklare vattenreningsapparater och vattenreningstabletter, tipsar Åsa Carlberg.

Kommunikationen med omvärlden

I en kris är det viktigt att hålla sig informerad om vad som händer och vad du ska göra. Det är din lokala P4-kanal som du ska lyssna på för att få samhällsinformation under en kris. Hanna Lindgren berättar att de hade en bra vevradio med sig. Med den kunde de få nyheter och information, se vad klockan var, få väderleksrapporten och lite underhållning.

– Den har även en fantastisk strålkastlampa som går på solceller och en inbyggd powerbank som man kan ladda till exempel mobilen med, det är också användbart.

Under en utforskningsexpedition i omgivningarna blev det tydligt att med en knapphändig karta och ingen kompass samt ett lokalsinne vant vid Google maps och gps kan det bli svårt att hitta rätt.

– Men vi träffade en vänlig granne i skogen som sa att vi är varmt välkomna till henne om vi behövde något, vilket kändes tryggt känns att veta!

Kollegorna provade också att arbeta under en av dagarna för att se hur en arbetsvardag skulle fungera under de här förutsättningarna. Med hjälp av powerbanks, solceller och snålande på energi fick de arbetet att fungera.

Värmen och ljuset

Under dagarna de var borta hade de tur med vädret som bjöd på septembersol. Men på natten smög sig höstkylan in i det gamla torpet. De vaknade på morgonen med 15 grader inomhus.

– Vi testade att slänga på oss nödfilten – som ser ut som ett glansigt inslagspapper till ett fint julpaket. Den fungerade förvånansvärt väl som snabb uppvärmning för kroppen. Vi insåg också vikten av en bra sovsäck och ett ullunderställ.

En brasa är såklart också skönt och praktiskt för matlagning. De provade att tända eld med tändstål – något som kan vara bra att ha ifall tändstickorna blir blöta och en tändare inte finns till hands. Men det visar sig vara lite trixigt.

– Åsa vägrade att ge upp hoppat om att få det att fungera. Och efter en lång tids envisa försök kom brasan igång!

Det blir också väldigt mörkt utan belysning i en enslig stuga. Men med stearinljus blev det mysigt ljus, fullt tillräckligt att pussla i.

Barnperspektivet

Ett av skälen att ta med ett barn var att de ville se hur det fungerade ur barnperspektiv. En vuxen kan lättare hantera och förstå vad som händer under krisen. För ett barn kan det både bli läskigt att öva för en kris och svårt att hantera och förstå förändringar som annorlunda mathållning, att inte kunna surfa och att inte ha tillgång till rinnande vatten och toalett.

– Eftersom vi var iväg kort tid och det bara var en övning, så det blev mer som ett spännande äventyr för honom.

Ted tyckte att det hade varit härligt att inte känna sig stressad och få fiska länge.

– Det jag längtar mest efter när jag kommer hem är ett bad! Det som var svårt var att vara utan lysknappar och att inte veta vad klockan var.

Lärdomarna

Det kan kännas besvärligt och lite obehagligt och skrämmande att förbereda sig på kris. Men det är också en trygghet att man vet hur man ska göra. Hanna Lindgren tipsar om att försöka göra övandet och förberedelserna till något positivt.

– De här dagarna har jag och min son spenderat kvalitetstid nära varandra. Vi har pratat och spelat spel och umgåtts mer än vad vi gör hemma en vanlig vardag, då maten ska stressas fram och sen fastnar familjen i tv eller telefoner.

De tycker att den största lärdom de fått är att en hemberedskapslåda inte gör dig särskilt förberedd om du inte har kunskaper om hur du använder de resurser du faktiskt har. Kan du göra en eld, vet du hur stormköket och vevradion fungerar och hur du ska få tag på information utan internet?

Foto Hanna Lindgren