Mötet med människor är kärnan i Katarinas arbete. Som skötare inom socialpsykiatrin har hon ett uppdrag som kräver både lyhördhet, trygghet och engagemang.

Ett arbete som gör skillnad

Arbetet inom socialpsykiatrin är för henne både meningsfullt och viktigt – för såväl individen som för samhället.

Det bästa med mitt jobb är mötet med människor, att få förtroendet att ta del av just deras liv. Och att jag genom mitt bemötande som verktyg kan få människor med psykiska diagnoser att må bättre och öka deras livskvalité. Det ger så otroligt mycket tillbaka.

Ett tryggt och professionellt bemötande kan komplettera andra insatser. I en del fall kan det till och med bidra till minskat behov av medicinering.

Det är värdefullt för individen, men också ur ett samhällsperspektiv.

En yrkesresa genom livet och modet att byta riktning

Hennes yrkesresa spänner över mer än tre decennier – och över hela livet. Efter gymnasiet utbildade hon sig till förskollärare och började arbeta i kommunen redan år 1992. Därefter följde 10 år inom förskolan.

När jag fick egna barn började jag så småningom känna att jag ville arbeta med en annan ålderskategori. Det fick mig att söka mig vidare till äldreomsorgen.

Det blev starten på en ny fas i yrkeslivet – med tio år inom hemtjänsten och ytterligare åtta år inom hemstöd med personer med demenssjukdom. Därefter följde tre år på gruppbostad inom LSS, innan hon för drygt två år sedan började arbeta inom socialpsykiatrin.

Jag har arbetat 34 år i Mjölby kommun. Den yngsta jag arbetat med var 9 månader och den äldsta 104 år.

Hon stannar upp en stund innan hon fortsätter:

Det är så många minnen och fina möten. Att få följa människor genom olika faser i livet, det är en rikedom jag bär med mig varje dag.