Förorenad mark utreds vid Bockarp

Marken undersöks eftersom det tidigare har funnits skjutbanor i området. Inför en eventuell framtida användning av marken utreder kommunen om det finns föroreningar som kan påverka människors hälsa eller miljön.

Undersökningarna har visat förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och bly.

Föroreningarna kommer från den tidigare lerduveskjutbanan. Lerduvorna innehöll polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och är en grupp av flera hundra föreningar som bildas när organiskt material hettas upp eller förbränns ofullständigt.

Ammunitionen som användes innehöll bly. Båda ämnena kan finnas kvar i marken under lång tid.

Föroreningarna finns främst i det översta marklagret, ned till cirka 30 centimeters djup. Det rör sig alltså om en ytlig förorening.

Ja, den här typen av föroreningar är vanligt förekommande vid äldre skjutbanor, särskilt där verksamheten har pågått under lång tid och där historiskt materialval och ammunition skiljer sig från dagens mer miljöanpassade alternativ.

Risker kan uppstå vid upprepad och långvarig kontakt med jorden, till exempel om barn leker mycket i marken eller om man gräver, odlar eller hanterar jord från området.

För att minska risken för att utsätta sig för PAH och bly rekommenderar kommunen att du:

• undviker att röra vid jorden
• undviker att få jord i munnen
• undviker att gräva i marken
• inte låter barn eller husdjur leka på marken
• inte äter bär eller svamp som vuxit i området
• tvättar hud och utrustning som varit i kontakt med jorden
• inte plockar blommor i området

Vi rekommenderar att små barn inte leker direkt i jord inom området, eftersom barn lätt får i sig jord via händerna.

Ja, men undvik att hunden gräver, slickar på eller äter jord. Hundar kan vara känsliga för både bly och PAH om de får i sig det.

Normalt sett påverkas luften mycket lite. Risken är störst vid aktiviteter som rör upp jord eller vid mycket torrt väder då damm kan virvla upp.

Nej. Marken är inte lämplig för odling eftersom växter kan ta upp föroreningar. Området bör inte användas för livsmedelsproduktion.

Nej, betande djur kan få i sig föroreningar via mark och växter. Området bör inte användas för bete.

Det beror på om man kommit i kontakt med kontaminerad jord eller växter, hur ofta och hur höga halter man exponerats för.

En promenad eller löpning utan direktkontakt med jord eller växter bör inte ge upphov till någon oro.

Ja. Lerduveskjutbanan har troligtvis funnits sedan 1940-talet och var i drift fram till 2022. Det har även funnits en långskyttebana och en pistolbana i området.

Det går inte att definiera tidsmässigt vad en långvarig direktkontakt är. Det beror också på vilka halter det är man utsätts för, inte bara från skyttebanan utan även påverkan från övriga miljöer.

Det är skattepengar som används till efterbehandlingen. Inga försäkringspengar finns att tillgå.

Nej. Bidraget som söktes för Svartåstrand är för mark som ska bebyggas med bostäder. Bidraget beviljas främst när det saknas en ansvarig verksamhetsutövare som kan bekosta saneringen.

Kommunen genomför nu en utredning för att hitta en ekonomisk hållbar saneringsåtgärd. När utredningen är klar kommer vi att informera om kommande åtgärder.

Vi återkommer med uppdaterad information så snart nästa steg i utredningen är klart. Tidplanen beror på omfattningen av de fortsatta undersökningarna.

Vi hoppas kunna ha mer information under hösten 2026. Då har vi under årets bär- och svampsäsong kunnat analysera bär och svamp i området. Proverna jämför vi sedan mot Livsmedelverkets råd för att se om det finns någon hälsorisk med att äta dem.

Kommunen har inte haft vetskap om utbredning/omfattning och tillhörande risker tidigare.

Just nu görs en utredning som beräknas pågå under 2026. Efter det ska materialet redovisas och ett beslut om vilka efterbehandlingar som ska vidtas beräknas tas under hösten 2026.

Först då kan efterbehandlingsarbetet påbörjas.

PAH är en grupp miljö- och hälsoskadliga ämnen. I det här området kommer PAH från de lerduvor som tidigare användes vid lerduveskjutning.

Upprepad kontakt eller intag av PAH:er kan under månader till decennier innebära en ökad risk för cancer.

Det är såklart beroende vilka halter man utsätts för, inte bara från skyttebanan utan även i övrigt, men det kan räcka med några års exponering för en mätbar sänkning av IQ eller kognitiv påverkan. Beror också på de totala halterna bly man har i blodet sedan tidigare.

Blyet kommer från den ammunition som använts vid skjutverksamheten. Den här typen av föroreningar är vanliga på platser där skjutbanor har funnits.

Vid lerduveskytte kan marken med tiden förorenas av både polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och bly, främst genom de material som används i verksamheten.

PAH är en grupp organiska ämnen som bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material och som är både miljö- och hälsofarliga.

I samband med lerduveskytte kommer PAH framför allt från lerduvorna. Traditionella lerduvor tillverkas av krossad kalksten som binds samman med stenkolstjära eller petroleum­baserad tjära, vilket innehåller höga halter av PAH. När lerduvorna träffas och krossas sprids små fragment i marken, och PAH kan successivt lakas ut och ansamlas i jord och ytlig markmiljö.

Blyföroreningen härrör från den ammunition som tidigare använts vid skjutbanan. Hagelpatroner innehöll under lång tid blyhagel, som efter avfyrning faller ned över skjutområdet. Blyet bryts inte ned i naturen utan ligger kvar i marken, där det kan spridas vidare genom erosion, ytavrinning eller tas upp av växter och djur. Med tiden kan detta leda till förhöjda blyhalter i mark och ibland även i närliggande vattenmiljöer.