Varför införs närsortering?

Närsortering införs för att Sverige ska kunna nå EU:s mål för ökad återvinning. Idag hamnar en stor del av det som slängs i restavfallet fel, vilket plockanalyser visar. När sorteringen flyttas närmare hemmet ökar mängden som sorteras ut och kan återvinnas. Det gör att mer material tas tillvara och mindre går förlorat.

EU ställer krav på ökad återvinning

EU har beslutat att medlemsländerna successivt ska öka återvinningen av kommunalt avfall. Målet var att minst 55 procent skulle förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas till år 2025.

Nivån höjs stegvis till 60 procent år 2030 och 65 procent år 2035. Detta är en del av EU:s arbete för en mer cirkulär ekonomi där mer material ska återvinnas och mindre resurser gå förlorade.

Sverige når inte upp till EU:s återvinningsmål

Sverige ligger under EU:s målnivåer för återvinning. Även om utvecklingen går åt rätt håll visar statistik att vi fortfarande inte når upp till de nivåer som krävs.

EU-kommissionen har därför bedömt att Sverige inte ligger i linje med 2025 års mål och har inlett ett överträdelseärende kopplat till tidigare måluppfyllelse.

Det här visar att förändringar i avfallssystemet behövs för att Sverige ska kunna leva upp till gemensamma krav.

Ett nationellt beslut om fastighetsnära insamling

För att öka återvinningen och skapa mer likvärdiga förutsättningar i hela landet beslutade regeringen 2023 om en reform som innebär att hushåll ska kunna sortera förpackningar nära hemmet.

Reformen innebär att alla kommuner ska införa fastighetsnära insamling av förpackningar (så kallad närsortering). Systemet ska vara infört senast den 1 januari 2027.

Syftet är att göra det enklare att sortera rätt i vardagen och samtidigt öka mängden material som kan återvinnas. Reformen är ett verktyg för att Sverige ska kunna nå EU:s återvinningsmål.

När vi sorterar nära ökar återvinningen

Studier visar att mängden som sorteras ut ökar när avståndet till insamling minskar. När flera avfallsslag kan sorteras nära hemmet blir det enklare att göra rätt – och mer tas tillvara.

Forskning visar också att sorteringen fungerar bäst när den sker där avfallet uppstår, till exempel i hemmet. Ju färre steg som krävs, desto större är sannolikheten att avfallet sorteras rätt istället för att hamna i restavfallet.

Plockanalyser visar att mycket hamnar fel

Plockanalyser är ett sätt att undersöka vad hushåll faktiskt slänger i sitt restavfall. Genom att hämta in och analysera avfall från utvalda hushåll får vi fram statistik över hur innehållet i soppåsen ser ut i praktiken. Resultaten används för att följa utvecklingen och se hur sorteringen fungerar i vardagen. Även om vi i Mjölby är duktiga på att sortera och våra återvinningsstationer är välbesökta, hamnar fortfarande mycket fel. Plockanalyser visar att bara cirka 30 procent av det som slängs i restavfallet faktiskt hör hemma där. Resterande 70 procent består av sådant som hade kunnat sorteras ut. Därför behöver vi göra det enklare att göra rätt.