Frågor och svar om närsortering
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om närsortering. Om du inte hittar svaret på din fråga är du välkommen att kontakta vår medborgarservice.
Förändringar väcker ofta frågor, särskilt när de påverkar vardagen. För att göra det enklare att hitta rätt har vi samlat de vanligaste frågorna vi fått in tillsammans med tydliga svar. Här hoppas vi att du får hjälp att förstå vad som gäller för just dig. Om du ändå inte hittar svar på din fråga är du välkommen att kontakta vår medborgarservice.
Vanliga frågor och svar
Närsortering införs för att Sverige ska kunna nå EU:s mål för ökad återvinning. Idag hamnar en stor del av det som slängs i restavfallet fel, vilket plockanalyser visar. När sorteringen flyttas närmare hemmet ökar mängden som sorteras ut och kan återvinnas. Det gör att mer material tas tillvara och mindre går förlorat.
Läs mer här:
Varför införs närsortering? | Mjölby kommun Länk till annan webbplats.
Vilka är fördelarna med närsortering?
När insamlingen sker nära bostaden blir sorteringen både enklare och mer tillgänglig. Analyser visar att vårt restavfall idag består av förpackningar som skulle kunna sorteras ut. Erfarenheter från de drygt 70 kommuner som redan har infört närsortering visar att vi blir bättre på att sortera ut förpackningsavfall när vi kan slänga det i anslutning till våra hem.
När 100 villor i Linköping fick testa de nya kärlen under fyra månader minskade restavfallet med hela 60 procent. Tänk då vad mycket mer vi tillsammans kommer kunna återvinna när hela Sverige närsorterar samtidigt!
Hur stora kommer de nya kärlen vara?
De nya sopkärlen kommer vara 77 centimeter i bredd, 120 centimeter höga och 85 centimeter djupa per kärl.
Observera att varje villa kommer ha två kärl.
För de flesta blir allt som vanligt och sopkärlen töms vid tomtgränsen. På några få platser kan vi behöva byta till en ny hämtplats en bit från tomten. Anledningen är att de nya sopbilarna är större och att tömningen ska vara säker både för chauffören och de boende.
Vi går just nu igenom alla hämtplatser för att hitta den smidigaste lösningen. Om du berörs får du ett brev med mer information.
Hur stor plats behöver sopkärlen?
För att garantera viss marginal rekommenderar vi att man avsätter 2 meter i bredd och 1 meter i djup.
Införandet av närsortering är planerat att startas november 2026. Du får information i god tid innan det är dags för ditt område att få de nya kärlen.
Vad räknas som en förpackning?
En förpackning är något som haft ett innehåll, och som är gjort av plast, papper, metall eller glas.
Blandas inte alla förpackningar vid tömningen?
Nej, sopbilarna som tömmer fyrfackskärlen är speciellt utformade för att kunna tömma de olika fraktionerna så att avfallet hamnar rätt i de separata fack som finns i bilen.
Måste jag byta sopkärl eller är det frivilligt?
Du måste byta till de nya sopkärlen. Närsortering är något som alla kommuner i hela Sverige ska ha infört innan 2027 enligt ett nationellt lagkrav.
Ja, för att kunna sortera förpackningar och matavfall vid fastigheten behövs båda kärlen. Ändringen bygger på ett nationellt lagkrav som ska vara infört hos alla hushåll i Sverige senast 2027.
Får fritidshus också de nya sopkärlen?
Ja, även fritidsboenden kommer att få det nya systemet och ska sortera ut sina förpackningar.
Lämna ditt sopkärl på ordinarie upphämtningsplats när du åker hem för säsongen så byter vi ut ditt kärl till de nya.
Hur ofta kommer sopkärlen att tömmas?
Det sopkärl som du slänger den gröna påsen med ditt matavfall kommer att tömmas två gånger i månaden och det andra kärlet töms en gång i månaden.
Kommer den gröna påsen att försvinna?
Nej, som det ser ut i dagsläget kommer vår gröna påse finnas kvar.
Det som dock förändras kring gröna påsen är att den får ett helt eget fack i kärl 2 och kommer inte längre slängas tillsammans med soppåsarna med restavfall.
Vad gör jag om facket för restavfall inte räcker till?
Om sopkärlets fack för restavfall inte är tillräckligt kan du beställa ett extra kärl för att få plats. Det kan till exempel behövas om du har blöjor eller annat som gör att du får större mängder sopor.
Finns det mindre storlek på kärl?
Nej, det finns enbart en storlek på fyrfackskärlen vilket är 370 liter och du behöver ha två kärl för att täcka insamlingen av alla avfallstyper.
Vi är medvetna om att fyrfackskärlen inte kommer att upplevas som en perfekt lösning för alla hushåll. Systemet är utformat för att fungera för de allra flesta hushåll större delen av året, men behov och förutsättningar kan naturligtvis variera beroende på hushåll och livssituation. För hushåll som upplever att kärlen är större än behovet finns möjlighet att dela kärl med en granne.
Kan jag dela sopkärl med grannen?
Om du tycker att kärlen är större än ditt hushålls behov kan du ansöka om att dela kärl med en granne. Möjligheten gäller för närliggande fastigheter som tillsammans genererar små mängder avfall.
För att kunna göra en rättvis bedömning behöver alla hushåll först få sina egna kärl och möjlighet att testa det nya systemet under minst sex månader. Därefter går det att ansöka om delning av kärl.
Anledningen är att varje hushåll först behöver få en uppfattning om sin egen avfallsmängd, konsumtion och vilka behov som finns innan beslut om delning kan fattas.
Hur gör jag om jag inte har plats med sopkärlen?
Båda kärlen behöver inte stå framme bredvid varandra hela tiden. Rätt sopkärl behöver bara stå framme på tömningsdagen. Där emellan kan du ha kärlen någon annanstans.
Fundera på om du kan ha ett kärl framme och det andra till exempel bakom garaget, i garaget, bakom en buske eller annat lämpligt ställe och bara ställa fram det på tömningsdagen.
I en del områden kan det bli aktuellt att istället ha en gemensamt hämtställe tillsammans med sina grannar, i exempelvis en byggnad eller annan form av uppställningsplats.
Jag komposterar mitt matavfall, behöver jag ändå två kärl?
Sopkärlen kommer med ett fack för matavfall. Vill du ändå kompostera ditt matavfall på tomten kan du göra det. Då lämnar du facket för matavfall tomt.
Kom ihåg att matavfallskompost ska anmälas till miljökontoret.
Kompostering av hushållsavfall | Mjölby kommun Länk till annan webbplats.
Vad händer med det jag kastar i mitt sopkärl?
Förpackningar
Pappersförpackningar
Rensas från föroreningar och löses upp i vatten till pappersmassa. Massan används sedan för att tillverka nya förpackningar, till exempel kartonger och wellpapp.
Plastförpackningar
Sorteras i olika plasttyper och färger. Därefter tvättas och mals plasten ner till granulat som kan användas i nya plastprodukter eller förpackningar. All plast kan dock inte materialåtervinnas. En del går till energiåtervinning.
Metallförpackningar
Sorteras i stål och aluminium med hjälp av magneter och virvelströmmar. Metallen smälts ner och kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras.
Glasförpackningar
Sorteras i färgat och ofärgat glas, krossas till glaskross och smälts ner till nytt glas. Glas kan återvinnas hur många gånger som helst utan kvalitetsförlust.
Tidningar
Löses upp till pappersmassa på liknande sätt som pappersförpackningar och blir till nya pappersprodukter, till exempel tidningspapper eller toalettpapper.
Matavfall
Matavfallet behandlas genom rötning i en biogasanläggning. Där bryts det ner av mikroorganismer i en syrefri miljö och omvandlas till biogas och biogödsel. Biogasen används som förnybart bränsle, till exempel i fordon, och biogödseln används som näring i jordbruket.
Läs mer om matavfall i gröna påsen här:
Matavfall | Mjölby kommun Länk till annan webbplats.
Restavfall
Restavfallet går till energiåtervinning och förbränns i avfallsanläggningar. Den energi som frigörs används för att producera fjärrvärme och el. Materialet återvinns alltså inte, men energin tas till vara.
Hur sorterar jag förpackningar som består av flera olika material?
Grundregeln är att sortera förpackningen efter det material den till största delen består av.
Det allra bästa är dock om du kan ta isär förpackningen och sortera varje del för sig. Då kan fler material materialåtervinnas och resurser tas tillvara på ett mer effektivt sätt.
På många förpackningar finns sorteringsanvisningar som visar hur de ska källsorteras och om olika delar ska sorteras separat.
Producenter har ansvar enligt lag att informera om hur förpackningar ska sorteras, vilket ofta sker genom symboler eller korta instruktioner direkt på förpackningen.
Måste jag skölja förpackningar innan jag slänger dem?
Töm förpackningarna ordentligt innan du sorterar dem men de behöver inte diskas rena. En lätt ursköljning kan dock vara bra om det finns rester som annars riskerar att lukta eller kladda i kärlet.
Vad händer med återvinningsstationerna?
De obemannade återvinningsstationerna för insamling av förpackningar och tidningar kommer finnas kvar tills vidare. Vi kommer att följa utvecklingen över tid, men stationerna kommer att finnas kvar så länge det finns ett behov.
På återvinningsstationerna kommer du alltså kunna fortsätta lämna skrymmande förpackningar som inte får plats i dina fyrfackskärl.
Vad händer med mitt gamla kärl?
I första hand kommer vi använda ditt gamla sopkärl att användas för annat avfall. Och i andra hand kommer de malas ner så de kan bli till nya kärl.
Ditt gamla kärl blir då till nya kärl av 100 procent återvunnen plast. Färgen de nya kärlen varierar i olika grå nyanser, kallad Grey of the day, som ett bevis på hållbar produktion utan färgtillsatser.
Plasten kan återvinnas till nya kärl minst tio gånger utan att tappa i kvalitet.
Hur minimerar jag lukt i kärlet?
Tips för att minska lukt i fyrfackskärl
Under perioder kan vissa typer av avfall lukta mer, särskilt matrester som fisk, skaldjur och kött. Det viktigaste är att försöka hålla avfallet torrt, svalt och väl förslutet. Här är några enkla tips för att minska lukt i fyrfackskärlen:
- Knyt påsar ordentligt med dubbelknut innan de läggs i kärlet.
- Skölj ur förpackningar lätt vid behov för att undvika att matrester börjar lukta.
- Förvara kärlen i skugga om möjligt.
- Rengör kärlen vid behov med vatten och rengöringsmedel.
- Om ett tomt och rengjort kärl ändå luktar illa kan du hälla lite ättika i kärlets botten för att neutralisera lukt.
- Vid extra luktande avfall, som räkskal eller fiskrester, går det att frysa in avfallet och lägga det i kärlet nära inpå tömningsdag.
- Blöjor och andra hygienartiklar kan placeras i väl förslutna påsar för att minimera risken för lukt.
- Byt matavfallspåse ofta under varma perioder.
- Använd den ventilerade påshållaren för matavfallspåsen – den hjälper till att minska fukt och lukt.
I vilket fack slängs det brännbara?
Vi har gått ifrån att använda begreppet brännbart avfall då det blev missvisande och gav en bild av att fler saker hör hemma där än vad som faktiskt är fallet. Den fraktionen heter nu restavfall, just för att tydliggöra att det handlar om det som återstår efter att du har sorterat ut till exempel förpackningar, matavfall, elavfall och farligt avfall.
Det som tidigare kallades ”brännbart” ska därför sorteras i facket för restavfall i fyrfackskärlet, förutsatt att det inte går att sortera på något annat sätt först.
Om jag inte får någon tidning, kan jag då använda facket till något annat?
Tyvärr går det inte att anpassa kärlen efter varje hushålls behov och vid tömning töms kärlen i separata behållare i sopbilen. Om annat avfall blandas med tidningar försämras återvinningen. I fraktionen tidningar kan du dessutom sortera så mycket mer än bara dagstidningar, till exempel:
Kontorspapper, skriv- och ritpapper, affischer, almanackor, pocketböcker, böcker utan hårt omslag, broschyrer, kataloger, reklamblad, räkningar, fakturor och tidsskrifter.
Det är en väldigt bred fraktion som omfattar alla typer av papper och inte bara tidningar.
Skriv ut