Så funkar Mjölkulla reningsverk

Mjölkulla reningsverk ovanifrån.

Så gott som allt vatten från toaletter, diskhoar och industrier i Mjölby kommun passerar genom Mjölkulla reningsverk. Först genomgår avloppsvattnet mekanisk rening och kemisk förfällning och sedan biologisk samt kemisk rening. Därefter behandlas slam och gas som uppstår.


På Mjölkulla reningsverk sker behandling av avloppsvattnet följande steg:

  1. Mekansik rening och kemisk förfällning
  2. Biologisk rening
  3. Kemisk rening
  4. Slambehandling
  5. Gashantering

1. Mekanisk rening och kemisk förfällning

Varje dygn kommer det in ca 7 000 m³ vatten till Mjölkulla Avloppreningsverk. Avloppsvattnet kommer från tätorten Mjölby och de omkringliggande orterna Mantorp, Spångsholm, Gudhem, Skänninge, Väderstad och Hogstad. Mjölkullas avloppsledningsnät omfattar ca 40 mil nedgrävda avloppsledningar.

Rensgallret är det första steget i den mekaniska reningen, det består av ett galler med 2 mm spaltvidd som skiljer bort de fasta partiklarna och toapapper som ej har lösts upp. Det fastnar även en hel del som inte ska spolas ner i toaletten som t.ex. snuspåsar, tamponger, trosskydd samt bomullspinnar och detta ställer till stora problem i anläggningen. Skräpet tvättas och pressas innan det läggs i en container. Det tvättade skräpet förbränns på Gärstadverket i Linköping där det omvandlas till el och värme.

Sandfånget är det andra steget i den mekaniska reningen där tyngre partiklar som sand och kaffesump avskiljs. Partiklarna tas bort för att skona pumpar och andra mekaniska delar inne i avloppsreningsverket. Efter sandfånget tillsätts en fällningskemikalie, järnklorid, för att avskilja fosfor.

Vattnet rinner vidare till försedimenteringsbassängen, en kemisk förfällning av fosfor. Här avskiljs partiklar som består av bland annat fekalier (avföring) och matrester. Partiklarna avskiljs genom att fällningskemikalien klumpar ihop sig med partiklarna i vattnet, de flockar som bildas sjunker till botten, sedimenterar. Det sedimenterade fosforrika slammet skrapas ihop och pumpas till slambehandlingen.

Ritning över mekanisk rening och kemisk förfällning.

2. Biologisk rening

Den biologiska kvävereningen är uppdelad i tre olika reningssteg; fördenitrifikation, nitrifikation och efterdenitrifikation. Det första kvävereningssteget är fördenitrifikation. I fördenitrifikationen blandas, under syrefria förhållanden, det näringsrika vattnet från försedimentationen och nitratrikt vatten som kommer från nitrifikationstankarna. Fördenitrifikationsbassängerna är uppfyllda till 44 %, med bärare, ihåliga plastcylindrar som fungerar som hus till mikroorganismerna. Med hjälp av heterotrofa bakterier, som sitter i bärarna, reduceras nitraten till kvävgas som avges till luften.

Avloppsvattnet rinner vidare till det andra kvävereningssteget, nitrifikationen. Nitrifikationen sker i två stycken parallella cisterner som är uppdelade i två syresatta fack, båda facken är till 50 % fyllda med bärare. Det första facket luftar bort organiskt material med hjälp av heterotrofa bakterier. I det andra facket oxideras ammonium till nitrat med hjälp av syre och autotrofa bakterier. En delström av det nitrifierade vattnet med hög nitrathalt rinner tillbaka till fördenitrifikationen för fortsatt kväverening. Det övriga vattnet rinner vidare till efterdenitrifikationen som en sista ”putsning” av vattnet för att ta bort återstående kväve.

Efterdenitrifiaktionen består av två parallella syrefria linor som är till 50 % fyllda med bärare. Etanol tillsätts i bassängerna som näringsämne till de heterotrofa bakterierna. Bakterierna renar vattnet från kväve genom att nitraten reduceras till kvävgas och avgår till luften.

Ritning över biologisk rening av avloppsvatten.

3. Kemisk rening

Avloppsvattnet rinner vidare till slutsedimenteringen. Innan slutsedimenteringen tillsätts ytterligare en fällningskemikalie, polyaluminiumklorid. Fällningskemikalien bildar stora flockar tillsammans med de återstående partiklarna i vattnet. Dessa flockar sedimenterar för att sedan skrapas ihop och pumpas till slambehandlingen. Det färdigrenade vattnet leds ut i Svartån och rinner vidare till Roxen och via Motala ström till Östersjön.

Ritning över kemisk rening av avloppsvatten.

4. Slambehandling

I slamförtjockaren sjunker slammet till botten medan vätskefasen rinner tillbaka till inloppet i avloppsreningsverket. Det slam som blivit förtjockat pumpas vidare till mellanslamlagret och därifrån matas det in i rötkammaren. På vägen in till rötkammaren går slammet via en värmeväxlare som värmer upp det inkommande slammet samtidigt som det kyler ner det utgående slammet från rötkammaren.

Slam som bildas i reningsprocessen stabiliseras genom rötning i en rötkammare. I rötningsprocessen, som sker vid 55 °C bryts organiskt material ned till gas och vatten. Gasen består till nästan 70 % av metan. Det rötade slammet leds vidare till ett rötslamlager och pumpas därifrån till slamavvattning.

Slamavvattning

Slammet avvattnas i en centrifug så att det blir torrare. Det färdigrötade slammet är näringsrikt och kan med fördel användas som jordförbättringsmedel. Det avskilda vattnet, rejektvattnet, leds vidare till en rejektvattenreningsbassäng. Det färdigrötade och avvattnade slammet används som gödselmedel eller som jordförbättringsmedel vid kompostering.

Rejektvattenreningsbassäng

Rejektvattnet är mycket ammoniumrikt, genom att låta rejektvattnet behandlas av en syresatt bassäng oxideras ca 50 % av ammonium till nitrat, som ett första kvävereningssteg. Det förbehandlade rejektvattnet rinner ut i slutet av försedimenteringsbassängen.

Ritning över slambehandlingsprocessen.

5. Gashantering

Gasen som bildas i rötkammaren leds till en gaspanna där fjärrvärme produceras. Den bildade värmen används för att värma upp rötkammaren och andra byggnader vid Mjölkulla reningsverk. Värmeöverskottet leds ut till fjärrvärmenätet.

Riting över gashanteringssprocessen.

Kontakt

Driftchef reningsverket

Leif Andersson Telefon: 0142-36 61 22

leifg.andersson@mjolby.se


Vattenverket

Telefon: 0142-850 92