NPF-guide

Infoga bild

Vägledning och information för familjer med barn som har Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. Gemensamt är att de har med hjärnan och hjärnans sätt att fungera att göra. Denna guide är till för personer som på olika sätt stödjer personer med NPS.

En funktionsnedsättning kan vara medfödd, eller uppstå på grund av en sjukdom eller skada. Det finns två lagar, socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskild stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS), som du som funktionsnedsatt kan få stöd genom.
Läs mer om SoL och LSS.

På 1177 kan du läsa mer om det samhällstöd som finns.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Intresseorganisationer

Riksförbundet Attentionlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Ournormal.orglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är en kontaktsida öppen för familjer som lever med barn med funktionsvariationer. Tjänsten gör det möjligt för familjer att hitta varandra.

Aktiviteter och fritid

Fritidsaktiviteter inom Mjölby kommun.

Funkis är en mötesplats för barn mellan 3 - 11 år med NPF och deras familjer. Kärnan i verksamheten är lokalen med lekställning, café och filmrum. Läs mer om Funkis.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Stöd, bidrag och ekonomi

Mjölby kommun erbjuder stöd och hjälp, läs mer här.öppnas i nytt fönster

Försäkringkassanlänk till annan webbplats har olika bidrag som stöd för föräldrar som vårdar ett barn med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom.

Attention har sammanställt en skrift som vänder sig till personer som är budget- och skuldrådgivare, boendestödjare eller på annat sätt stödjer personer med NPF med frågor som rör privatekonomi. Läs mer i Ekonomikoll (PDF).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vårdnadshavare för barn under 18 år kan ansöka om stödinsatser enligt LSS/SoL.

Här kan du läsa hur en ansökan går till och ansöka.

Kontakt till Enheten för utredning funktionsnedsatta:

Telefon: 0142-850 00

LSS: utredning.lss@mjolby.se

Den som inte själv klarar av att hantera sin ekonomi eller ta tillvara sina juridiska rättigheter kan få en god man eller förvaltare (ställföreträdare).

Överförmyndarnämnden har tillsynen över förmyndare, förvaltare och gode män. Mjölby, Motala, Vadstena och Ödeshögs kommuner samverkar i en gemensam överförmyndarnämnd.

Läs mer om God man, förvaltare och förmyndare på Motalas hemsida.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Samla in information syftet, behövs läkarintyg/psykologintyg om diagnos, möte med vårdnadshavare och barn, samtal med andra relevanta personer till exempel utförare och skola. Skriftlig utredning och beslut om att bevilja eller avslå ansökan. Handläggare har 3 månaders utredningstid då all information har inkommit

Samverka till att handläggare kan få in information, lämna in intyg, styrka behovet av stöd.

Personkrets, behov faktiskt inte tillgodosett, leva som andra, barnperspektiv/barnets vilja och önskemål, föräldraansvar, individuell bedömning.

Beställning skickas till utförare som planerar insatsen.

Försörjningsansvar försvinner när barnet tar studenten eller fyller 21 år. Möjlighet ansöka om sysselsättning, stöd i ett eget boende och boende om man inte klarar sig utan personal.

Biståndshandläggare på Enheten för utredning funktionsnedsatta:

Telefon: 0142-850 00

LSS: utredning.lss@mjolby.se

Förskola

Kontaktuppgifter till Utbildningsförvaltningen och till kommunens förskolor, grundskolor och gymnasieskolor samt rektorer finns här.

I Skollag 2010:800, kap 8, 9 § står följande:

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Lag (2018:1303).

I läroplanen för förskolan står följande:

Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar (Läroplan för förskolan, Lpfö 18).

Läs mer om vilket stöd som finns i Mjölby kommun.

All personal som jobbar i Mjölby kommuns förskolor har ett gemensamt ansvar att ta hänsyn till samt tillgodose alla barns olika förutsättningar och behov.

Förskolelärare ansvarar för fortlöpande information och samverkan med dig/er vårdnadshavare om barnets förskolesituation, trivsel och utveckling.

Rektor är ytterst ansvarig för att barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar. Rektor har också ett ansvar att särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling vid övergångar.

Kommunens centralt anställda specialpedagoger mot förskolan arbetar på uppdrag av de lokala förskoleenheterna. Specialpedagogerna arbetar främjande och förebyggande och utgår från att stödja utbildningen på organisations- grupp- och individnivå. Alla specialpedagogiska uppdrag är kommunicerade och sanktionerade av förskolans respektive rektor och specialpedagogerna bidrar till att alla barn erbjuds en likvärdig utbildning i förskolan. Specialpedagogerna utgör en professionell samtalspartner vid konsultation och handledning till personal samt vid behov i möten med vårdnadshavare.

Nej. Alla kommunala förskolor i Mjölby kommun arbetar på samma sätt med stöd till barn med särskilda behov.

Det är rektor som ansvarar för hur barnets stöd, anpassningar och stimulans utformas. Att detta innebär en ”egen” assistent är en ovanlig lösning. Som vårdnadshavare ska du dock ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.

Elever som av medicinska skäl behöver specialkost får det. Vid behov av specialkost av andra skäl erbjuds vegetarisk mat och salladsbuffé.

I de fall där arbetslaget på förskolan behöver stöd i relation till det pedagogiska uppdraget stöttar specialpedagogerna arbetslaget. I de fall där barnet behöver stöd utifrån ett medicinskt perspektiv hänvisas barnet och vårdnadshavare till externa samverkanspartners tex Barnhälsovården BHV, Barn- och ungdomshabiliteringen, Logopedmottagningen samt Barn- och ungdomspsykiatrin. Om en sådan insats finns i relation till barnet samverkar förskolans personal och specialpedagogerna med de externa samverkansparterna för att tillsammans kunna möta barnets olika behov, om du/ni som vårdnadshavare lämnat samtycke till det.

Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling kan ha rätt att gå i förskola även om det inte finns ett tillsynsbehov. Utredning och beviljande av sådan placering sker av resursenhetschefen. Barn som redan är inskrivna kan ha rätt till utökad tid.

Inför övergång till skola kommer förskolan att efterfråga samtycke från er vårdnadshavare att överlämna information om barnet till skolan. Om ni samtycker till detta ansvarar förskolan för överlämningen, rektor specifikt har ett ansvar att särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling vid övergångar. Vanligtvis bokas ett möte inför skolstart där du/ni vårdnadshavare, förskolan och mottagande skola närvarar. Om barnet har insatser från externa aktörer, tex habiliteringen eller barn- och ungdomspsykiatrin (Psykiatripartners), bjuds dessa vanligtvis också in till mötet. På så sätt kan skolan se till att det stöd och de anpassningar barnet är i behov av finns redan från dag ett i förskoleklass.

Som vårdnadshavare kan du vända dig till vem som helst som arbetar på förskolan när du har frågor eller synpunkter. Om mottagaren inte själv kan besvara din fråga kommer personen att ta det vidare till förskolans rektor.

Kontaktuppgifter till Utbildningsförvaltningen och till kommunens förskolor och skolor samt rektorer hittar ni här.

Missförhållanden och klagomål kan också anmälas till skolinspektionen. Läs mer här. länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skola och fritids

I skollagens tredje kapitel, andra paragrafen, står följande:

Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2018:1098).

Du kan också läsa mer om vilka rättigheter barn med funktionsnedsättningar har på skolverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om vilket stöd som finns i Mjölby kommun.

Om lärare eller annan skolpersonal märker att en elev riskerar att inte nå kunskapskraven behöver skolan ta reda på varför utifrån elevens hela skolsituation. Det kan då visa sig att eleven är i behov av mer individinriktade stödinsatser i form av extra anpassningar. Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal och handlar om olika sätt att göra undervisningen mer tillgänglig. De extra anpassningarna dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan (IUP) och följs upp av läraren för att se om de är effektiva, eller om de eventuellt måste förändras eller intensifieras.

Om extra anpassningar inte är tillräckliga för att eleven ska utvecklas mot att nå kunskapskraven ska lärare och övrig skolpersonal anmäla till rektor att eleven kan vara i behov av särskilt stöd. Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte går att göra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning och varaktighet som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. Det är rektor som ansvarar för att det finns tydliga och fungerande rutiner på skolan för vad som gäller när lärare, övrig personal, elev eller elevens vårdnadshavare uppmärksammar att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Rektor ska se till att elevens behov skyndsamt utreds och att detta sker i samråd med elevhälsan. Själva uppdraget att genomföra utredningen kan rektor delegera till någon i personalen på skolan. Utredningen syftar till att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in.

Klassläraren som närmast har ansvar för elevens undervisning och annan berörd personal medverkar och ansvarar för kartläggningen. Ibland krävs att personer med specialpedagogisk, psykosocial, psykologisk och medicinsk kompetens samarbetar då elevens skolsvårigheter ska utredas och beaktas ur ett helhetsperspektiv. Syftet med en sådan utredning är att ge fördjupad förståelse och kunskap om elevens behov och utredningen ska därmed i första hand tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön. Vid behov ska remiss skickas till annan hälso- och sjukvård för fortsatt utredning.

Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens behov av stöd. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektorn (eller den i personalen som rektor delegerat ansvaret till) fatta beslut om att ett åtgärdsprogram ska utarbetas. I åtgärdsprogrammet ska behovet av särskilt stöd, hur det ska tillgodoses och vem som är ansvarig för åtgärden framgå. I åtgärdsprogrammet ska det också framgå när och vem som ansvarar för att åtgärderna ska följas upp och utvärderas. När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutar rektor åtgärdsprogrammet, efter samråd med eleven och vårdnadshavare.

Om utredningen å andra sidan visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd fattas beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram. Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram ska dokumenteras skriftligt och undertecknas av rektor (eller den i personalen som rektor delegerat ansvaret till) samt delges eleven och vårdnadshavare.

Skolverket har sammanställt en publikation där du kan läsa mer om olika typer av stöd som ges i skolan, ta del av den härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Beslut om att utarbeta åtgärdsprogram och beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram, liksom åtgärdsprogrammets innehåll, kan överklagas av vårdnadshavare till skolan inom tre veckor från det datum de fått ta del av det.

Om skolan inte ändrar sitt beslut i enlighet med vårdnadshavarnas överklagande skickas detta och skolans synpunkter till Skolväsendets överklagandenämnd inom en vecka. Skolväsendets överklagandenämnd kan antingen fastställa eller upphäva skolans beslut. Om beslutet upphävs får skolan se över beslutet om åtgärdsprogrammet igen.

Elevhälsans arbete har som syfte att med tillgång till olika kompetenser säkerställa alla elevers rätt till lärande och utveckling. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande. Eleverna i skolan ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser varför det också på varje skola finns ett samlat elevhälsoteam (EHT). I Mjölby kommun ingår även kompetens inom området tal, språk och kommunikation i elevhälsoteamen liksom på flera skolor också studie- och yrkesvägledare. Elevhälsoteamets uppgift är att tillsammans med övrig personal på skolan bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Personalen som ingår i de medicinska, psykologiska, psykosociala samt tal- och språkliga kompetenserna tillhör den centralt samlade elevhälsan, Resursenheten. Elevhälsans arbete ska vara likvärdigt på alla kommunens skolor, vilket säkerställs i dokumentet ”Kommunövergripande barn- och elevhälsoplan för Mjölby kommun”.

Läs mer om elevhälsan i Mjölby kommun.

Som vårdnadshavare vänder du dig i första hand till skolans rektor när du har frågor eller synpunkter.

Kontaktuppgifter till Utbildningsförvaltningen och till kommunens förskolor och skolor samt rektorer hittar ni här.

Missförhållanden och klagomål kan också anmälas till skolinspektionen. Läs mer här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Inför övergång till skola kommer förskolan att efterfråga samtycke från er vårdnadshavare att överlämna information om barnet till skolan. Om ni samtycker till detta ansvarar förskolan för överlämningen, rektor specifikt har ett ansvar att särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling vid övergångar. Vanligtvis bokas ett möte inför skolstart där du/ni vårdnadshavare, förskolan och mottagande skola närvarar. Om barnet har insatser från externa aktörer, tex habiliteringen eller barn- och ungdomspsykiatrin (Psykiatripartners), bjuds dessa vanligtvis också in till mötet. På så sätt kan skolan se till att det stöd och de anpassningar barnet är i behov av finns redan från dag ett i förskoleklass.

Elever som av medicinska skäl behöver specialkost får det. Vid behov av specialkost av andra skäl erbjuds vegetarisk mat och salladsbuffé.

Nej. Särskilda inriktningar finns inte på Mjölby kommuns skolor utan alla skolor arbetar på samma sätt med att säkerställa behovet av stöd och anpassningar för de elever som behöver det. Det kan dock bli aktuellt att rektor beslutar att särskilt stöd tillfälligt ska ges i en annan elevgrupp, i särskild undervisningsgrupp. I Mjölby kommun finns tre centralt finansierade särskilda undervisningsgrupper – en i Mjölby tätort, en i Skänninge och en i Mantorp. I dessa särskilda undervisningsgrupper är personaltätheten hög och elevantalet mindre än i ordinarie klasser.

Man kan inte som vårdnadshavare ansöka om plats eller ställa sitt barn i kö till de särskilda undervisningsgrupperna, det är som nämnt ett beslut som tas av rektor som ett sorts särskilt stöd för eleven. Detta utifrån att särskilda undervisningsgrupper är en stor och ingripande åtgärd, som potentiellt kan ha stora effekter för en elevs vidkommande och det är därmed skolans skyldighet att noggrant dokumentera både beslutsgång och annan relevant information. Det är av särskild vikt att det för elev placerad i SU-grupp, dennes vårdnadshavare och de som arbetar med eleven tydligt framgår vilka mål som undervisningen och placeringen syftar till. Det innefattar kunskapsmål och sociala mål i läroplanen men även vilket mål som finns för varje enskild elevs tillhörighet och återgång till ordinarie undervisningsgrupp.

En elev som bedöms vara i behov av särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp ska få sitt behov av stöd tillgodosett i en särskild undervisningsgrupp - det är inte förenligt med skollagen att hänvisa till att det inte finns plats i en särskild undervisningsgrupp, och att låta elever stå i kö till grupperna.

Det är rektor som ansvarar för att utreda och besluta om ditt barn har behov av särskilt stöd och hur stödet ska utformas. Att det särskilda stödet innebär en ”egen” elevassistent är en ovanlig lösning.

På följande hemsidor, som tillhör Riksförbundet Attention och Provivus, finns tips och strategier kring läxor, att komma iväg på morgonen, hjälpmedel med mera:

Tips och strategier från Riksförbundet Attention.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Provivus Tipsbank.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en intellektuell funktionsnedsättning har rätt till grundsärskolans läroplan och kursplaner. Det kan vara klart redan innan barnet börjar skolan att eleven har rätt till särskola. För andra barn kan frågan bli aktuell så småningom. Barn som har funktionsnedsättningar inom NPF men inte intellektuell funktionsnedsättning har inte rätt att läsa enligt särskolans läroplan.

I skolans tidigare år, år 1-3, går eleven i en klass i grundskolan. Rutinen är att eleven går kvar i den klass som eleven redan påbörjat. Eleven går tillsammans med sina klasskamrater, men följer särskolans läroplan. Från och med årskurs 4 finns möjlighet att läsa i kommunens grundsärskoleklass som finns på Lagmanskolan i Mjölby.

Läs mer om särskolan i Mjölby kommun.

Elever som behöver skolskjuts på grund av skolvägens längd, trafikförhållanden, funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet kan få det kostnadsfritt genom kommunen. Om det är funktionsnedsättning hos en elev som motiverar behov av skolskjuts ska detta styrkas med läkarintyg. För att bli berättigad till skolskjuts pga funktionsnedsättning måste funktionsnedsättningen ha en varaktighet över 12 veckor.

Här kan du läsa mer och ansöka om skolskjuts.

Nej. I skolan ska alla elever få stöd utifrån behov oavsett fastställd diagnos eller ej. Om skolan anser att en NPF-utredning behövs för att kunna bedöma vilket stödbehovet är remitterar skolan, efter samråd med och samtycke från vårdnadshavare, till Barn- och ungdomspsykiatrin (Psykiatripartners) för utredning.

Diagnostiserande utredningar som genomförs inom ramen för skolans uppdrag är endast med frågeställning om diagnosen Intellektuell Funktionsnedsättning som led i utredning av rätt till särskola.

På skolorna ansvarar elevhälsan och dess olika professioner för:

  • att bidra med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål
  • att undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa
  • att uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem
  • att uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa
  • att bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd.

För att elevhälsan ska klara att fullfölja ovanstående krävs samarbete med hela elevens nätverk. Där ingår både vårdnadshavare och externa parter. För att samarbete ska kunna ske med externa parter krävs dock samtycke från dig/er vårdnadshavare.

Elevers rätt till stöd på fritids är samma som i skolan, se svaret på frågan ”Vilket stöd har mitt barn rätt till i skolan?”

Gymnasiet

I skollagens tredje kapitel, andra paragrafen, står följande:

Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2018:1098).

Läs mer om vilket stöd som finns i Mjölby kommun.

Du kan också läsa mer om vilka rättigheter elever med funktionsnedsättningar har på Skolverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I skollagens tredje kapitel, andra paragrafen, står följande:

Om lärare eller annan skolpersonal märker att en elev riskerar att inte nå kunskapskraven behöver skolan ta reda på varför utifrån elevens hela skolsituation. Det kan då visa sig att eleven är i behov av mer individinriktade stödinsatser i form av extra anpassningar. Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal och handlar om olika sätt att göra undervisningen mer tillgänglig. De extra anpassningarna dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan (IUP) och följs upp av läraren för att se om de är effektiva, eller om de eventuellt måste förändras eller intensifieras.

Om extra anpassningar inte är tillräckliga för att eleven ska utvecklas mot att nå kunskapskraven ska lärare och övrig skolpersonal anmäla till rektor att eleven kan vara i behov av särskilt stöd. Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte går att göra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning och varaktighet som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. Det är rektor som ansvarar för att det finns tydliga och fungerande rutiner på skolan för vad som gäller när lärare, övrig personal, elev eller elevens vårdnadshavare uppmärksammar att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Rektor ska se till att elevens behov skyndsamt utreds och att detta sker i samråd med elevhälsan. Själva uppdraget att genomföra utredningen kan rektor delegera till någon i personalen på skolan. Utredningen syftar till att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in.

Klassläraren som närmast har ansvar för elevens undervisning och annan berörd personal medverkar och ansvarar för kartläggningen. Ibland krävs att personer med specialpedagogisk, psykosocial, psykologisk och medicinsk kompetens samarbetar då elevens skolsvårigheter ska utredas och beaktas ur ett helhetsperspektiv. Syftet med en sådan utredning är att ge fördjupad förståelse och kunskap om elevens behov och utredningen ska därmed i första hand tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön. Vid behov ska remiss skickas till annan hälso- och sjukvård för fortsatt utredning.

Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens behov av stöd. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektorn (eller den i personalen som rektor delegerat ansvaret till) fatta beslut om att ett åtgärdsprogram ska utarbetas. I åtgärdsprogrammet ska behovet av särskilt stöd, hur det ska tillgodoses och vem som är ansvarig för åtgärden framgå. I åtgärdsprogrammet ska det också framgå när och vem som ansvarar för att åtgärderna ska följas upp och utvärderas. När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutar rektor åtgärdsprogrammet, efter samråd med eleven och vårdnadshavare.

Om utredningen å andra sidan visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd fattas beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram. Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram ska dokumenteras skriftligt och undertecknas av rektor (eller den i personalen som rektor delegerat ansvaret till) samt delges eleven och vårdnadshavare.

Skolverket har sammanställt en publikation där du kan läsa mer om olika typer av stöd som ges i skolan, ta del av den härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det finns inte några särskilda program eller inriktningar utifrån elever med särskilda behov, med undantag för elever med intellektuell funktionsnedsättning som har rätt att gå i gymnasiesärskolan. Alla gymnasieskolor arbetar på samma sätt med att säkerställa behovet av stöd och anpassningar för de elever som behöver det men självklart kan olika program lämpa sig olika bra beroende på elevens behov och förutsättningar.

Här kan du läsa om vilka gymnasieprogram som finns i Mjölby kommun.

Ta kontakt med Studie- och yrkesvägledaren på den grundskola din ungdom går på för individuella råd. Här finns kontaktuppgifter.

Nej. I skolan ska alla elever få stöd utifrån behov oavsett fastställd diagnos eller ej. Om skolan anser att en NPF-utredning behövs för att kunna bedöma vilket stödbehovet är remitterar skolan, efter samråd med och samtycke från vårdnadshavare, till Barn- och ungdomspsykiatrin (Psykiatripartners) för utredning.

Diagnostiserande utredningar som genomförs inom ramen för skolans uppdrag är endast med frågeställning om diagnosen Intellektuell Funktionsnedsättning som led i utredning av rätt till särskola.

Elevhälsans arbete har som syfte att med tillgång till olika kompetenser säkerställa alla elevers rätt till lärande och utveckling. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande. Eleverna i gymnasieskolan ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser varför det också på varje skola finns ett samlat elevhälsoteam (EHT). Även studie- och yrkesvägledare finns på gymnasieskolorna. Elevhälsoteamets uppgift är att tillsammans med övrig personal på skolan bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.

Läs mer om elevhälsan i Mjölby kommun.

Som vårdnadshavare vänder du dig i första hand till skolans rektor när du har frågor eller synpunkter.

Kontaktuppgifter till Utbildningsförvaltningen och till kommunens förskolor och skolor samt rektorer hittar du här.

Missförhållanden och klagomål kan också anmälas till skolinspektionen, läs mer här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Elever som av medicinska skäl behöver specialkost får det. Vid behov av specialkost av andra skäl erbjuds vegetarisk mat och salladsbuffé.

Gymnasieskolan är en fyraårig gymnasieutbildning för elever som har rätt att gå i särskola. Från hösten 2013 finns 10 program inom gymnasiesärskolan. På Dackeskolan i Mjölby erbjuds tre av dem:

  • Programmet för Hotell, restaurang och bageri
  • Programmet för Fastighet, anläggning och byggnation
  • Individuellt program med inriktning grundläggande eller fördjupning

Här finns mer information om gymnasiesärskolan.

Det är rektor som ansvarar för att utreda och besluta om ditt barn har behov av särskilt stöd och hur stödet ska utformas. Att det särskilda stödet innebär en ”egen” elevassistent är en ovanlig lösning.

På skolorna ansvarar elevhälsan och dess olika professioner för:

  • att bidra med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål
  • att undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa
  • att uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem
  • att uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa
  • att bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd.

För att elevhälsan ska klara att fullfölja ovanstående krävs samarbete med hela elevens nätverk. Där ingår både vårdnadshavare och externa parter. För att samarbete ska kunna ske med externa parter krävs dock samtycke från dig/er vårdnadshavare.

Vuxenutbildning

Ja. På vuxenutbildningen finns utbildningar inom många områden, både teoretiska och yrkesinriktade. Utbildning ges både på plats och på distans. Vuxenutbildningen samarbetar med flera kommuner för att eleverna ska kunna gå den utbildning som fungerar utifrån individuella förutsättningar och behov. Studie- och yrkesvägledarna på vuxenutbildningen hjälper till att utifrån önskemål, intressen, kompetenser, behov och förutsättningar göra upp en individuell studieplan. De arbetar för att hitta flexibla lösningar för att alla ska kunna gå vidare i sin utveckling mot arbete eller fortsatta studier.

Läs mer om vuxenutbildningen och särvux, samt hitta kontaktuppgifter till studie- och yrkesvägledarna.

Elever inom vuxenutbildningen som behöver stöd i form av extra anpassningar ska få det, oavsett undervisningsform och studienivå. De har däremot inte rätt till särskilt stöd och åtgärdsprogram. Extra anpassningar är en mindre ingripande stödinsats som lärare och övrig personal brukar kunna genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det kan handla om att anpassa scheman med kortare eller längre lektionspass eller erbjuda flexibla pauser. Det kan också handla om att erbjuda lektionspass på olika tider, att kunna kombinera distansstudier med extra lärarstöd eller att erbjuda handledning på plats.

I Mjölby kommun finns Särvux. På Särvux har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning rätt att delta. Vuxna med NPF-diagnoser utan intellektuell funktionsnedsättning deltar inte på Särvux.

Läs mer om Särvux.

Har du några frågor?

Har du några funderingar är du välkommen att kontakta oss.

Kontakt

Område

Person

Mail