Riktlinjer för kamerabevakning

Antagna av kommunstyrelsen 14 oktober 2020. Diarienummer KS/2019:402. Dokumentansvarig: säkerhetsstrateg.

1. Sammanfattning

Denna riktlinje styr kommunens samordning av kamerabevakning som en av flera åtgärder för att skapa trygghet och förhindra brottsliga handlingar. Riktlinjerna tydliggör kommunens förhållningssätt samt beslutsgång och ansvarsfördelning.

2. Inledning

2.1 Syfte

Mjölby kommun har som mål att alla kommuninvånare ska känna sig allt mer trygga och säkra. Som en del av detta arbete kan kommunen använda sig av kamerabevakning. Riktlinjen avser den kamerabevakning som syftar till att minska skadegörelsen på och vid kommunens fastigheter samt vid allmänna ytor.

I kombination med andra brottsförebyggande metoder kan
kamerabevakning vara en verksam metod för att minska skadegörelse. Kamerabevakning kan också användas för att förhindra andra brott så som inbrott, våldsbrott samt för att skapa trygghet. Forskning visar dock att kamerabevakning som enskild förebyggande åtgärd inte ger någon effekt, det är
därför viktigt att insatser med kamerabevakning alltid genomförs i kombination med andra åtgärder.

Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra Mjölby kommuns förhållningsätt vad gäller användning av kamerabevakning samt beslutsgång och ansvarsfördelning. Riktlinjerna åskådliggör även vilka regler som gäller för att möjliggöra uppsättning och användande av bevakningskameror vid kommunens fastigheter, lokaler och platser, både kamerabevakning som kräver
tillstånd och sådan som inte kräver tillstånd.

Kamerabevakning kan även användas för andra ändamål än att skapa trygghet och förhindra brottsliga handlingar, såsom exempelvis att förebygga olyckor och utöva tillsyn över t.ex. vårdtagare. Denna riktlinje omfattar inte dessa typer
av bevakning.

2.2 Lagrum

Möjligheten att bedriva kamerabevakning styrs av två lagar:

  • Kamerabevakningslagen (SFS 2018:1200) och
  • Dataskyddsförordningen GDPR (EU 2016/679).

Kamerabevakningslagens syfte är att tillse att kamerabevakning bara används när bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset. Som ett allmänt krav för kamerabevakning av alla typer av platser gäller att bevakningen ska
bedrivas lagligt, enligt god sed och med hänsyn till enskildas personliga integritet.

Kamerabevakningslagen gäller oavsett om allmänheten har tillträde till platsen eller inte.
Dataskyddsförordningen har stor påverkan på kamerabevakning, genom att de uppgifter som behandlas till stor del kommer att vara personuppgifter och anses vara integritetskänsliga. Det innebär att kraven på skydds- och säkerhetsåtgärder för bildhanteringen är höga redan i utgångsläget. Enligt

Dataskyddsförordningen får personuppgifter bara samlas in för särskilda, uttryckligen angivna och berättigade ändamål och får inte användas för något annat syfte. Detta innebär att avsikten med kamerabevakningen måste bestämmas innan bevakningen påbörjas.

2.2.1 Tillståndspliktig kamerabevakning 

Plats dit allmänheten har tillträde

När kamerabevakningen används på en plats dit allmänheten har tillträde krävs tillstånd från Datainspektionen. Sådana platser kan vara:

  • Allmänna ytor utomhus (gator, torg, parker, skolgård,
    idrottsanläggning.
  • Reception, entré, korridor fram till exempelvis rektorsexpedition, skolsköterska och kuratorer.

Tillsyn

Datainspektionen ansvarar för all tillsyn av kamerabevakning i Sverige och kan besluta om sanktionsavgift.

2.2.2 Ej tillståndspliktig kamerabevakning

Plats dit allmänheten inte har tillträde

Tillstånd eller anmälan krävs inte om kamerabevakningen avser en plats dit allmänheten inte har tillträde, men den som bedriver bevakning ska göra en intresseavvägning och dokumentera den. Sådana platser kan vara:

  • Inomhus i skolor och de flesta arbetsplatser. Kameror får däremot inte, utan tillstånd, monteras och riktas så att de bevakar platser dit allmänheten har tillträde, till exempel vid entré och rektorsexpedition (samt vägen dit). Kameror får ej heller monteras och riktas mot platser där bevakningen framstår som uppenbart kränkande, exempelvis i omklädningsrum, toaletter, personalrum och utanför skolsköterskas expedition. I samtliga dessa fall krävs tillstånd för bevakningen.
  • Låsta och inhägnade områden.

Kameraattrapper kräver inget tillstånd.

Kamerabevakning som inte kan identifiera personer

Om kameran inte kan användas för att kunna identifiera personer, omfattas bevakningen inte av kamerabevakningslagen.

Viktigt är dock att komma ihåg att om det med andra kännetecken, till exempel hur en person rör sig eller vad en person har på sig, utan större osäkerhet kan skilja en person från en annan, är det fråga om personövervakning enligt lagen och tillstånd krävs. En värmekamera kan falla in under tillståndsplikten. Bedömning görs i varje enskilt fall.

Tillsyn

Datainspektionen ansvarar för all tillsyn av kamerabevakning i Sverige och kan besluta om sanktionsavgift.

3. Förberedelser och beslut

Den nämnd, eller av nämnden delegerad tjänsteman, som ser ett behov av att komma tillrätta med exempelvis omfattande skadegörelse eller annan brottslighet är ansvarig för att initiera en behovs- och kostnadsanalys avseende kamerabevakning.

Beslut om ansökan och/eller uppsättning av
kamerabevakning av allmänna ytor, t ex gångtunnel, ur ett trygghetsperspektiv fattas av Kommunstyrelsen. Behovs- och kostnadsanalys samt tillståndsansökan och beslut genomförs av den nämnd som initierat behovet. Hela beslutsgången för inköp och driftsättning av kamerabevakningen ska följa nedan steg.

  1. Behovs- och kostnadsanalys: Kartläggning av brottsutsatthet och intresseavvägning. Beskrivning av alternativa förebyggande åtgärder. Kostnadsbedömning och beslut om tillsättning av ekonomiska medel
  2. Beslut och ansökan: Bedömning av om kamerabevakning är tillståndspliktig eller ej. Ansökan och beslut om tillstånd hos Datainspektionen.
  3. Inköp och driftsättning: Beställning och driftsättning av utrustningen.

4. Inköp och driftsättning

Ansvar för inköp av kamerautrustning och bevakningsåtgärd gäller enligt nedan.

Inköp av licenser och serverutrymme

Kommunstyrelsens förvaltning är systemägare och ansvarar för att lagringsplats (server) och licenser finns tillgängliga när behov uppstår.

Systemägaren ansvarar för att it-system förvaltas på för verksamhetens bästa sätt och fattar de avgörande besluten om systemets anskaffning, driftgodkännande och avveckling.
Systemägaren ansvarar även för och bygger organisationsstrukturen i systemet.

Inköp av utrustning

Systemägaren beslutar årligen om alternativ på lämplig kamerautrustning. Verksamhetschef kontaktar systemägaren för samråd inför inköp av utrustning.
Systemägaren ansvarar för sakkunskap och beställning av utrustning hos extern aktör. Samtliga kostnader belastar den nämnd som fattat beslut om kamerabevakning.

Inköp av bevakningsåtgärd

Systemägaren beslutar årligen om lämplig bevakningsåtgärd.
Verksamhetschef kontaktar systemägaren för samråd inför beställning av bevakningsåtgärd. Systemägaren ansvarar för sakkunskap och beställning av bevakningsåtgärd hos extern aktör.
Samtliga kostnader belastar den nämnd som fattat beslut om kamerabevakning.

5. Underhåll och service av kameraanläggning

5.1. Underhåll

Kameraanläggning inklusive system ska regelbundet kontrolleras. Rutiner för detta finns i kommunens Rutin för kamerabevakning. Systemägare ansvarar för att underhåll och service av kameraanläggningen görs genom egen eller extern
aktörs försorg.

Reparation och service av bevakningsutrustning och tillhörande it-utrustning där material från kamerabevakning hanteras ska ske på ett sådant sätt att bildmaterialet inte blir tillgängligt för obehöriga.

5.2 Information om kamerabevakning/skyltning

Den som bedriver kamerabevakning är skyldig att informera allmänheten och besökare om detta, t.ex. genom tydlig skyltning. Denna skyldighet inträder när bevakningsutrustningen sätts upp och omfattar alla typer av bevakning, det vill säga även icke tillståndspliktig bevakning. Systemägaren ansvarar för att
skyltning finns.

Det ska även finnas information på kommunens hemsida om hur kommunen nyttjar sig av kamerabevakning, vilken lagsstiftning som gäller samt hur uppgifterna hanteras. Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för att den generella informationen på kommunens webbsida är aktuell.

5.3 Förteckning av kameror

Systemägaren ansvarar för och upprättar särskild förteckning över de kameror som satts upp för bevakning och de beslut/tillstånd, inklusive giltighetstid, som gäller för denna bevakning.

Förteckningen ska omfatta samtliga bevakningsutrustningar, d.v.s. också de som inte kräver tillstånd från Datainspektionen. Av förteckningen ska framgå hur bevakningen anordnats, vilken utrustning som används samt det område som bevakas. Vidare ska det framgå vem som har det övergripande ansvaret för
varje anläggning.

5.4 Regelbunden prövning av behovet

Nämnderna ska som personuppgiftsansvariga i samråd med systemägare regelbundet pröva behovet av kamerabevakning samt kontrollera att eventuella villkor och förutsättningar som anges i tillståndet efterlevs.

6. Hantering av inspelat material

6.1 Förvaring och gallring av inspelat material 

Det inspelade materialet ska hanteras på ett sätt som minimerar risken för obehöriga att få tillgång till det.
De inspelade bilderna får inte heller sparas längre än nödvändigt för att uppnå syftet med bevakningen och inte längre än senast vid utgången av den tillåtna bevarandetiden.

När fasta eller löstagbara lagringsmedier som innehåller inspelat bildmaterial från kamerabevakning inte längre behövs för sitt ändamål, alternativt att den längsta bevarandetiden enligt meddelat tillstånd har löpt ut, ska det inspelade bildmaterialet raderas på sådant sätt att uppgifterna inte kan återskapas. Personuppgiftsansvarig ansvarar för att inspelat material förvaras och gallras enligt kommunens gällande rutiner.

6.2 Behörighet, granskning och utlämnande av inspelat material

Personuppgiftsansvarige är ansvarig för det inspelade materialet.
Respektive nämnd för den verksamhet där kamerabevakning ska ske utser de personer som har behörighet att granska bilderna. Antalet personer ska begränsas och dokumenteras av personuppgiftsansvarig eller av denne utsedd
tjänsteperson.

Granskning av bilder får endast ske då tillbud inträffat eller då misstanke råder om att ett tillbud skett. Med tillbud avses i detta fall icke tillåtna handlingar som exempelvis skadegörelse, stöld eller våld. Tillbudet ska vara konkret på så sätt att det ska röra sig om avgränsad plats eller avgränsad tid. Inspelade bilder omfattas av sekretess och får endast lämnas ut till brottsbekämpande myndigheter.

Bilderna måste hanteras så att missbruk motverkas. Det måste exempelvis kunna garanteras att bilderna inte ändrats eller att obehöriga personer använder bilderna.

7. Roller och ansvar

7.1 Roller

Nämnderna

Nämnderna initierar behovet av kamerabevakning och enligt följande riktlinje tillser en behovs- och kostnadsanalys samt fattar beslut om ansökan och inköp
av kamerabevakning. Nämnderna står också för finansieringen av såväl förarbete som inköp, bevakning och drift.

Nämnderna är personuppgiftsansvariga för de personuppgifter som hanteras inom ramen för kamerabevakningen. Personuppgiftsansvarig ansvarar för hantering av det inspelade materialet samt den regelbundna prövningen av bevakningsbehovet. Uppdraget för genomförande kan delegeras till tjänsteperson.

Systemägare

Kommunstyrelsens förvaltning är systemägare och ansvarar för genomförandet av inköp och driftsättning samt underhåll och service. Systemägaren kan utse en systemförvaltare som ansvarar för den dagliga driften av kamerabevakningen.
Finansiering av såväl inköp och driftsättning, samt underhåll och service sker dock av den nämnd som beslutat om kamerabevakning.

Riktlinjer för kamerabevakning för utskrift (Pdf) Pdf, 166 kB, öppnas i nytt fönster.

Senast publicerad