Till innehållet
Mjölby kommuns vapensköld som även länkar till startsidan för Mjölby kommun
Bild  på Mjölby kommuns vapensköld som även länkar till startsidan för Mjölby kommun
Fontän i vattenmiljö kring bro

KOMMUN & POLITIK

Mjölbys historia

Mjölby kallades på fornsvenska Mölloby, av mylna eller mölna, som betyder kvarn. Mjölby var en kvarnby redan på 1100-talet. Forsarna i Svartån och den bördiga slätten bidrog till att det fanns ett flertal kvarnar under medeltiden. Mitt under Dackefejden vintern 1542-1543 drabbade Nils Dackes bondehär samman med en kunglig styrka vid Kungshögarna i Mjölby. Drabbningen slutade oavgjort men striden blev början på slutet för bondeupproret.

På 1700-talet växte kvarnarnas antal i Mjölby men vid den stora branden 1771 förstördes samtliga utom två. År 1828 fanns det elva kvarnar. År 1873 kom järnvägen och 1900 blev Mjölby ett stadssamhälle. Mjölby fick sina stadsrättigheter 1920.

Bo Jansson, arkitekt och lokalhistoriker vid Mjölby Hembygdsförening, kåserar kring stadens utveckling genom fyra exempel.

Mjölby började industrialiseras i slutet av 1800-talet. Kvarnindustrin och övrig livsmedelsindustri var från början ledande, men sedan etablerades även trä-, verkstads-, textil-, sko-, sten- och glasindustri. Många företag, både stora och små, har idag lagts ned men fortfarande har Mjölby en stor andel sysselsatta inom industrin jämfört med t ex utbildnings- och tjänstestaden Linköping.

Nedanstående bilder kommer från Mjölby Hembygdsförenings arkiv.

Mjölby kraftstation

Ett stort steg togs 1927 då Mjölby kraftstation togs i bruk. Den övertog därmed vattenkraften från de kvarnar, som varit verksamma i fallen sedan 1100-talet. Flera kvarnar revs, men Klosters, Norrgårds och Kanikegårds kvarnar låg kvar en tid som eldrivna kvarnar. Men framför allt kunde den största kvarnen, ägd av Mjölby Kvarn AB, flytta upp till ett läge nära järnvägen där den under olika ägare var i drift till 2010. Det nya tillskottet av elkraft underlättade givetvis utvecklingen av all industri och övrig verksamhet i Mjölby.

BT numera Toyota Material Handling

Det var mycket en tillfällighet som gjorde att föregångaren till dagens största arbetsplats i Mjölby, Toyota Material Handling, flyttade hit 1952. Företaget AB Bygg- och Transportekonomi (förkortat BT och ägt av Kooperativa Förbundet) blev trångbodda i Ulvsunda vid Stockholm och köpte en fabrikslokal i Hulje för tillverkning av lyftvagnar. Redan 1958 invigdes en ny fabrik vid Industrigatan. Den byggdes senare till, men 1967 flyttades hela verksamheten till Lundbyområdet, där fabriksdelen och kontoret senare har utökats. Gaffellyftvagnarna har under årens lopp ny- och omkonstruerats. Tillverkningsprogrammet utökades med t ex fyrvägstruckar, skjutstativtruckar och olika typer av åktruckar, plocktruckar och smalgångstruckar samt autotruckar. 1994 börsintroducerades BT Industries AB och 1998 inleddes ett samarbete med japanska Toyota som senare köpte hela företaget. Toyota Material Handling har bara i Mjölby idag ca 2.900 anställda.

Axel Träff

Industriutvecklingen i Mjölby drevs givetvis i hög grad av företagsamma personer. Axel Träff (1875 – 1958) var både företagsledare och länge ledande politiker i Mjölby. Han föddes i Lenhovda i Småland och var glasarbetare i Kosta till 1906 då han kom till Mjölby och startade Mjölby Kristallglassliperi. År 1926 annonserar företaget om att man försäljer prydnadsglas och serviser i kristall, ibland med den för firman så typiska slipade ringblomman. Firman upphörde 1932 p g a den allmänna konjunkturnedgången. Men inte minst var Axel Träff politiker. Han kom in i stadsfullmäktige 1920 när Mjölby blev stad. Han blev fullmäktiges ordförande 1929, ett uppdrag han behöll till 1950. Träff var t ex drivande i den kommitté som arbetade fram underlaget till Stora torget och det som vi idag kallar Gamla stadshuset.

Edwin Holmér

Edvin Holmér (1896 – 1968) var Mjölbys kanske mest mångsidiga företagare under en stor del av 1900-talet. Han var född i Växjö och övertog 1923 en manufakturaffär på Kungsvägen i Mjölby. 1934 började han själv tillverka kläder, från 1936 under namnet Holmérs Konfektion. Holmér lät uppföra två affärs/bostadshus (1942 och 1952) där Gästistorget tidigare legat. År 1951 tog han över Östgöta Gjuteri i samma kvarter som konfektionsfabriken och flyttade 1959 från Solna dit de maskiner som skulle användas i transformatortillverkaren Union-Securus. Edvin Holmér startade 1950 en gruvdrift i Rinna församling för utvinning av fältspat och kvarts. Han var också idrottsintresserad och spelade en mycket aktiv roll vid tillkomsten av Vifolkavallen 1927 – 1929.