Till innehållet
Mjölby kommuns vapensköld som även länkar till startsidan för Mjölby kommun
Bild  på Mjölby kommuns vapensköld som även länkar till startsidan för Mjölby kommun
Fontän i vattenmiljö kring bro

KOMMUN & POLITIK

Handlingsplan mot våldsbejakande extremism

Antagen av kommunstyrelsen, diarienummer KS/2016:168. Ansvarig handläggare: säkerhetssamordnare. Senast aktualitetsprövad 8 maj 2018.

1. Inledning

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier och miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Handlingsplanen utgår från våldsbejakande ideologier för att ringa in fler utmaningar som finns i relation till den våldsbejakande extremismen, så som rörelser i samhället som av ideologiska skäl vill påverka den befintliga samhällsstrukturen, men väljer att göra det genom aggressiva metoder så som sabotage, skadegörelse, hot och förföljelse. Dessa rörelser behöver inte ha utgångspunkt från politiska eller religiösa ideologier, utan kan finnas bland exempelvis djurrättsaktivism, miljöaktivism, med flera. (Regeringens skrivelse Ds 2014:,tidningen Land Lantbruks artikelserie om djurrättsaktivism (2017-2018), Peterson, Sunna-Maja LU and Bergman, Klara LU (2013) SOCK01 20131)

I Mjölby kommun pågår ständigt arbete som relaterar till ovanstående utmaningar. Inom kommunens olika verksamheter möts medborgare med olika bakgrunder och erfarenheter. Det skapar utrymme för positiva möten men kan också vara arenor för att identifiera våldsbejakande ideologier. Grogrund för radikalisering kan vara utanförskap, segregering och social problematik. Redan idag finns inom ramen för kommunens olika verksamheter handlingsplaner som ska vara ett stöd för professionernas agerande i relation till lagstiftarens intentioner om medborgarens bästa för att värna om det demoratiska samhället. Medborgarna ska kunna känna tillit och trygghet till våra demokratiska system och respekt för allas lika värde.

1.1 Syfte och mål

Syftet med handlingsplanen är att genom ett aktivt förebyggande arbete i god tid kunna motverka radikalisering samt hantera ett läge där medborgare hamnat i omständigheter där våldsbejakande ideologier finns med i bilden.

Målet är att öka kommunens förmåga att motverka radikalisering och att identifiera individer eller grupper som inte värnar om det demokratiska samhället. Detta genom att tydliggöra en övergripande inriktning, ansvarsfördelning och uppgifter för förvaltningarnas arbete mot våldsbejakande ideologier.

1.2 Uppdrag

Denna handlingsplan är en revidering av den ursprungliga handlingsplan som antogs av Kommunstyrelsen den 22 mars 2017. I samband med att handlingsplanen antogs gavs också ett kompletterande uppdrag att en reviderad handlingsplan skulle redovisas under första kvartalet 2018.

2. Kommunens uppdrag

2.1 Utbildningsförvaltningen

I skolväsendets uppdrag ingår det att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Skollagen 1 kapitlet 4§) Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare, vilket pågår i det dagliga arbetet på skolorna.

Skolan arbetar också med trygghetsåtgärder för att säkerställa barn och elevers bästa. Det är i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet genom skolornas likabehandlingsplaner ett arbete som styrs av Diskrimineringslagen. (Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.)

Mjölby kommuns skolor har också en närvarorutin som ska vara ett stöd vid låg skolnärvaro för att på bästa sätt skapa möjligheter för lärande. Rutinens strategier skapar också en trygghet i att våra elever är efterfrågade och kan på så vis inte avvika från skolan utan att kontakt tas med hemmet från och med dag ett av frånvaro.

I Mjölby kommuns skolor finns även planer mot hot och våld. I dessa planer beskrivs rutiner för hur personal på skolor och förskolor ska agera om det skulle uppstå hotfulla situationer på skolan.

Det finns ett stödmaterial för anmälan om barn som far illa till omsorgs- och socialförvaltningen. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel) är skyldiga enligt Socialtjänstlagen att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. I lagen står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden.

2.2 Socialtjänsten

Enligt socialtjänstlagen (Socialtjänstlagen, portalparagrafen 1 kapitlet) ska samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Det innebär bland annat:

  • Att bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete
  • Tillsammans med samhällsorgan, organisationer uppmärksamma och verka för att barn och unga inte vistas i skadliga miljöer
  • Följa särskilt utvecklingen hos barn och unga som visat tecken på ogynnsam utveckling
  • I nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver, och om nödvändigt, vård och fostran utanför det egna hemmet

All personal som arbetar med barn är skyldig att göra en anmälan om ett barn eller ungdom misstänks fara illa eller själv utsätter sig för risker på något sätt. I en utredning tittar socialsekreteraren på ungdomens livsituation utifrån risk- och skyddsfaktorer. Om det framkommer att en ungdom befinner sig i riskmiljöer eller utsätter sig själv för fara på annat sätt så erbjuds stöd utifrån ungdomens behov till denne och vårdnadshavare i första hand från kommunens egen råd- och stödverksamhet. Om ytterligare stöd behövs kan kommunen ta ställning till om detta ska köpas externt.

Socialtjänsten arbetar uppsökande, förebyggande och rådgivande med ungdomar 13-20 år främst via fältsekreterarna. Vi samarbetar med skola, fritidsgårdar, ungdomshälsan, polis med flera.

Socialtjänsten arbetar uppsökande, förebyggande och rådgivande med ungdomar 13-20 år främst via fältsekreterarna. Vi samarbetar med skola, fritidsgårdar, ungdomshälsan, polis med flera.

2.3 Kultur- och fritidsförvaltningen

I kultur och fritidsförvaltningens verksamhetsansvar ingår bland annat fritidsverksamhet, bibliotek, kulturskola och Lundbybadet. I likhet med skolans uppdrag ingår det i kultur- och fritidsförvaltningens uppdrag att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Värdegrundsarbete är en del av verksamhetens uppdrag. Samtal och dialog syftar till att upprätthålla sunda åsikter och ett öppet och inkluderande samhälle.

Insatserna är generella, det vill säga att de riktar sig till alla, det pågår ständigt en omvärldsanalys och kunskapsspridning via dialog med kunder/besökare. Verksamheterna är frivilliga och personalen har ett förhållningssätt där de arbetar främjande för kunder/besökare.

Delaktighet ska stärka känslan av samhörighet. Målgruppen ska känna delaktighet och inflytande i samhället. Att förstå, hantera och påverkar sitt liv ger en känsla av sammanhang som är en förutsättning för god hälsa. Att jobba med delaktighet lär mäniskor att påverka utifrån demokratiska grunder.

Ett viktigt syfte med ett främjande/förebyggande arbete är att tidigt upptäcka tecken på oro och att vara väl förberedd om något händer. Det finns olika tecken på när de generella insatserna behöver stärkas upp med individuella insatser.

Dessa tecken kan vara:

  • att personer man möter ger uttryck för oro och en känsla av otrygghet
  • att tilliten brister mellan människor
  • att det dyker upp klotter, klistermärken eller annat som riktar sig mot grupper i samhället
  • att det finns grupper som känner sig diskriminerade
  • att individer eller grupper står utanför den sociala samhörigheten

Med ett väl strukturerat arbete finns det tid och rutiner för att hantera eventuella störningar eller uppkommen oro.

All personal är skyldig att göra en orosanmälan till socialtjänsten om ett barn eller ungdom misstänks fara illa eller själv utsätter sig för risker på något sätt.

Verksamheterna samarbetar med skola, socialtjänst och trygg- och säkerhetsenheten och får på det sättet en mer komplett bild av individer, grupper och strömningar i kommunen. De rutiner som är framtagna av såväl skola som socialtjänst appliceras även i kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter.

2.4 Kommunstyrelsens förvaltning

Kommunstyrelsens förvaltning har ett samordnande ansvar för kommunens trygghets- och säkerhetsfrågor. Det inkluderar att ta fram styrdokument och riktlinjer, driva kommunövergripande projekt inom området och agera stödjande och rådgivande för de kommunala verksamheterna. Ytterligare en del av det samordnande uppdraget är att delta i och driva på samverkan såväl lokalt som regionalt.

I trygghets- och säkerhetsfrågorna inkluderas bland annat det brottsförebyggande arbetet, det trygghetsfrämjande arbetet samt krisberedskap. Dessutom ingår ett samordningsansvar för arbetet mot våldsbejakande extremism.

Förvaltningen ansvarar för att samordna kommunens arbete med Polismyndigheten, vilket formuleras genom en överenskommelse och en handlingsplan. I handlingsplanen för 2018-2020 prioriteras bland annat arbetet med våldsbejakande extremism och samverkan kring detta.

Förvaltningen samverkar även med övriga civilsamhället och har tillgång till nätverk med bland annat nattvandrare, lokala arbetsgrupper i kommunens tätorter samt de träningsanläggningar som verkar för 100 % Ren Hårdträning. Alla dessa nätverk är naturliga arenor för samverkan även kring våldsbejakande extremism.

3. Handlingsplan

3.1 Ansvarsfördelning

Arbetet och samverkan mot våldsbejakande extremism ska inkluderas i befintlig struktur inom respektive förvaltning.

Utöver ordinarie uppdrag ska även finnas en arbetsgrupp för samverkan bestående av representanter från:

  • Kommunstyrelsens förvaltning (sammankallande)
  • Omsorgs- och socialförvaltningen
  • Utbildningsförvaltningen
  • Kultur- och fritidsförvaltningen

Arbetsgruppens ansvar:

  • Att vara rådgivande i situationer med våldsam extremism eller misstänkt radikalisering och vid behov hantera dessa tills ansvariga har utsetts.
  • Att inventera och tillgodose utbildningsbehov i kommunen.
  • Att ta fram de riktlinjer, rutiner och policys som behövs för arbetet.
  • Samverkan med berörda aktörer inom civilsamhället samt polisen.

Trygg- och säkerhetsenheten ansvarar för att ha en regelbunden dialog med polisen kring lägesbild samt klargöra hur informationsdelning ska utbytas vid misstanke om radikalisering eller misstanke om aktiviteter.

3.2 Metod

Att förebygga att en människa dras in i våldsbejakande extremism är inget kortsiktigt snabbt arbete. Det är ett långsiktigt arbete, präglat av omsorg och empati. Det individuella riskbeteendet kan jämföras med motsvarande för kriminalitet eller missbruk. Det vill säga ett beteende som omedelbart eller på sikt kan medföra skador för en själv eller andra.

Därför är förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism ett av flera perspektiv inom brottsförebyggande arbete. Och därför kan mycket av den kunskap som finns inom brottsförebyggande arbete användas även i denna fråga.

Illustration över olika insatser mot våldsbejakande extremism. Röd, gul och grön zon.

Klicka för större bild

Det förebyggande arbetet kan bedrivas på flera nivåer.

  • Individinriktade förebyggande insatser (Röd zon):
    Exempelvis upparbetade rutiner för hur personal ska agera vid signaler och/eller misstanke när de kommer i kontakt med personer som är i risk för att hamna i, eller redan befinner sig i våldsbejakande extremistgrupperingar.
  • Specifika förebyggande insatser (Gul zon): Exempelvis en utvecklad samverkan med berörda aktörer inom civilsamhället samt en öppen kommunikation med medborgare.
  • Generella förebyggande insatser (Grön zon): Exempelvis policys och rutiner för uthyrning av kommunens lokaler eller saneringsarbete vid affischering och liknande.

3.3 Mål och planerade åtgärder

Handlingsplanen samlar de åtgärder som behövs för att nå måluppfyllelse i de tre utvecklingsområdena; samverkan, kunskap och insatser.

3.3.1 Område 1 - Styrning, organisering och samverkan

Arbetet mot våldsbejakande extremism bygger på samverkan och gemensamma arbetssätt. Kommunens och det omgivande samhällets resurser ska samlas och användas effektivt i arbetet mot våldsbejakande extremism. Handlingsplanen bygger på kontinuerlig och bred samverkan i befintliga strukturer.

Mål 2018/2019

  • Väl fungerande samverkan inom kommunens olika delar och med externa myndigheter och organisationer för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.
  • Strukturerat, samordnat och aktivt arbete för att värna demokrati mot våldsbejakande extremism sker på generell, grupp- och individnivå.
Åtgärder 2018/2019

Åtgärd

Huvudansvarig för åtgärd

Andra berörda aktörer

Status

Mjölby kommun ska säkerställa att handlingsplanen och dess innehåll samordnas, och att det finns personella resurser för samordning.

Utsedd arbetsgrupp.

Polisen, civila samhället.

Pågående.

Identifiera samverkanspartners och anpassa arbetsgrupper utifrån aktuell lägesbild och behov.

Utsedd arbetsgrupp.

Polis, civila samhället.

Pågående.

Stöd ska ges för genomförande och implementering av handlingsplanens innehåll.

Utsedd arbetsgrupp.

Berörda förvaltningar och enheter.

Pågående.

Samordningen av arbetet med att motverka våldsbejakande extremism bör ske i samarbete mellan offentlig och ideell sektor.

Utsedd arbetsgrupp.

Bolag, region Östergötland, polis och civila samhället.

Pågående.

Utökat samarbete med religiösa samfund.

Utsedd arbetsgrupp.

Religiösa samfund.

Utredning om behov av och former för samarbete 2018 pågår.

3.3.2 Område 2 – Kunskap, information och stöd

Information om våldsbejakande extremism behöver finnas tillgängligt för alla medborgare och det behöver finnas tydlig information om var stöd och hjälp finns att få. De som på olika sätt medverkar i det främjande och förebyggande arbetet behöver kompetensutveckling för att möte de unga som är i riskzonen för att dras till våldsbejakande extremism.

Mål 2018/2019 - Kunskap, information och stöd till verksamheter

  • Aktuell lägesbild för Mjölby kommun finns tillgänglig
  • Medborgare har tillgång till saklig information
  • Medarbetare inom verksamheter som kan beröras av våldsbejakande extremism har kunskap och utvecklade metoder för att arbete med frågan
Åtgärder 2018/2019

Åtgärd

Huvudansvarig för åtgärd

Andra berörda aktörer

Status

Regelbundet ta fram lägesbild över situationen i Mjölby kommun

Utsedd arbetsgrupp

Polis, civila samhället

Pågående

Bevaka aktuell forskning inom området

Utsedd arbetsgrupp

Polis, universitet och högskolor, statliga myndigheter

Pågående

Befintlig kunskap och kompetens ska systematiseras och spridas inom kommunen

Utsedd arbetsgrupp

Bolag, polis och civila samhället

Pågående

Säkerställa informationsdelning till berörda aktörer inom kommunen samt vid behov till externa aktörer

Utsedd arbetsgrupp

Polis, civila samhället

Pågående

Säkerställa att kontaktpersoner finns från skola, fritid, socialtjänst samt trygg och säkerhetsenheten för att bevaka frågan i verksamheterna

Utsedd arbetsgrupp

Kultur och fritidsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Omsorgs- och socialförvaltningen. Kommunstyrelsens förvaltning

Klart

Stödja de utsedda kontaktpersonerna för verksamheterna

Utsedd arbetsgrupp

Berörda förvaltningar

Pågående

Information på Mjölby kommuns hemsida om våldsbejakande extremism samt Röda korsets hjälptelefon som stöd till anhöriga och professionella

Utsedd arbetsgrupp


Pågående

Säkerställa att det finns checklistor för att förebygga och upptäcka våldsbejakande extremism

Utsedd arbetsgrupp

Berörda förvaltningar

Pågående

3.3.3 Område 3 – Situations- och behovsanpassade insatser

I arbetet mot rekrytering till våldsbejakande extremistiska miljöer är det av stor vikt att tidigt ge stöd till drabbade, anhöriga och de som vill lämna de våldsbejakande miljöerna. Skulle lägesbilden snabbt förändras mot ökat antal våldsbejakande extremister måste berörda verksamheter dessutom ha en plan och beredskap för att möta aktuella behov. Det måste även finnas en plan för att möta behoven vid ett agerande av våldbejakande extremism som uttrycks genom ett attentat och kan drabba många individer och verksamheter.

Mål 2018/2019 - Situations- och behovsanpassade insatser

  • Snabba och samordnade insatser mot våldsbejakande extremism sker på generell, grupp- och individnivå
Åtgärder 2018-2019

Åtgärd

Huvudansvarig för åtgärd

Andra berörda aktörer

Status

Grupper och individer som drabbas av agerande utifrån våldsbejakande extremism ges omedelbart stöd

Kommunstyrelsen

Berörda förvaltningar

Pågående

Anhöriga till personer som berörs av våldsbejakande extremism har tillgång till stöd

Omsorgs- och socialförvaltningen

Berörda förvaltningar, polis, civila samhället

Pågående

Individer får stöd och hjälp med att lämna extremistiska miljöer

Omsorgs- och socialförvaltningen

Berörda förvaltningar, polis, civila samhället

Pågående

Revidering av handlingsplan och aktiviteter om lägesbilden drastiskt förändras

Utsedd arbetsgrupp

Berörda nämnder


4. Beaktande av barnkonventionen

7 oktober 2015 beslutade kommunstyrelsen att i politiskt strategiska beslut ska barnkonventionen beaktas utifrån följande frågeställningar:

  • Vad blir konsekvenserna utifrån barnets perspektiv?
  • På vilket sätt tas hänsyn till barnets perspektiv?
  • Vägar andra intressen tyngre?

Genomförandet av en handlingsplan gällande våldsbejakande extremism förväntas leda till att barn i sådana riskmiljöer upptäcks tidigare. Ökad kunskap och samverkan hos berörda förvaltningar innebär större möjligheter att ge adekvat stöd för att skydda barnet. Barns rätt till skydd och stöd övervägar eventuellt motstridiga intressen.

5. Ansvar och uppföljning

Handlingsplanen förvaltas av Kommunstyrelsen som har samordningsansvar för planens genomförande och uppföljning.

Uppföljningar av handlingsplanen ska redovisas årligen för Kommunstyrelsens trygghets- och säkerhetsutskott.

Revideringar kan behöva genomföras kontinuerligt under planperioden till följd av de förändringar i omvärlden som framgår av uppdaterad lokal lägesbild. Anpassningar av planerade åtgärder sker fortlöpande i den förvaltningsövergripande arbetsgruppen.

Bilaga 1. Teoretiska utgångspunkter

Vad är våldsbejakande extremism?

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål.

Med våldsbejakande menas handlingar såsom att stödja, uppmana till eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar för att främja en sak. (Regeringens skrivelse Dir. 2014:103, Ds 2014:4)

I begreppet ryms inte bara öppet våld likt terrordådet på Utöya i juli 2011, attackerna i Kärrtorp december 2013, attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo i januari 2015 eller det vi såg under Göteborgskravallerna i november 2017. Det kan också handla om hot och andra metoder som syftar till att skrämma till exempel politiker till tystnad.

Det förekommer framför allt tre huvudgrupper. Höger- och vänsterfalanger samt religiösa extremister. Till detta kan också en fjärde kategori läggas till som kan återfinnas inom alla tre grupper eller som helt fristående. ”Ensamvargen” som nästan obemärkt kan sitta vid sin dator och radikaliseras. (Sveriges Kommuner och Landsting: Från ord till handlingsplan, en rapport om kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism)

Vit makt-miljön

Mjölby kommun har av polismyndigheten benämnts som ett av de mer aktiva ”nästen” inom SMR (svenska motståndsrörelsen) som organiseras från Dalarna. Aktiviteterna handlar främst om att sprida sitt budskap genom uppsättning av klisterlappar med slagord, flygbladsutdelning samt avspärrningsaktioner mot offentliga byggnader.

Vit makt-miljön består till stora delar av unga män och utgör främst ett hot mot enskilda personer. Framförallt angrips personer med utländsk bakgrund, HBTQ-personer samt politiska motståndare. Det vanligaste brottet är hets mot folkgrupp.

Den vänsterautonoma miljön

Den vänsterautonoma miljön består av ett begränsat antal personer som utifrån en ideologisk målsättning hotar och attackerar förtroendevalda, myndighetspersoner och meningsmotståndare. Målet är att skapa ett klasslöst samhälle utan någon auktoritet som styr. Deras främsta motståndare är personer inom vit makt-miljön. Kampen mot rasism och fascism är central. Man är positivt inställd till mångkultur, feminism och HBTQ-personers rättigheter. Mjölby kan inte uppvisa någon fast grupp inom västerextrema organisationer vilket kan bero på att man ofta arbetar i lösa nätverk.

Våldsbejakande religiös extremism

I Sverige har den religiösa extremismen rötter i den militanta jihadismen. (Jihad står för religiös kamp). Sociala medier används aktivt för att föra fram propaganda och rekrytera nya anhängare. De ofta extremt brutala Youtube-filmer som uppmärksammats är en del i strategin att locka sympatisörer.

Denna grupp ger sig främst på regimer som inte anses stå för den rätta tron. Hotbilden i Sverige i dag har accentuerats i samband med dådet på Drottninggatan i Stockholm 2017. En del av problemet är svenskar som reser till framförallt Syrien för att strida för IS. Dessa terrorresenärer utgör en fara på plats men också utifrån de ”uppdrag” som kan föras med hem vid återvändandet till Sverige, till exempel locka unga i riskzonen att radikaliseras.

Ensamvargen

Den ensamme kan återfinnas inom alla tre av ovanstående kategorier men också agera helt fristående utifrån en egen agenda. Från tragiska skolskjutningar och liknande händelser, som framförallt ses som en amerikansk företeelse men även förekommit i Sverige, går det ofta att spåra attentaten till en ensam gärningsman. Ett växande hat och frustration i kombination med en personlig problematik skapar ibland ”tickande bomber” som kan explodera utan att vi haft möjlighet att se signalerna i förväg. (Regeringens skrivelse 2011/12:44 Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Skr. 2011/12:44).

Fyra vägar in

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Säkerhetspolisen (SÄPO) har presenterat fyra vägar in i radikalisering som kan fungera som en hjälp för att förstå vad som händer.

Utageraren: Ofta en person med problemfylld bakgrund. Det kan handla om missbruk, krigstrauma eller kriminalitet. Oftast en ung kille som aktivt söker spänning och lockas av den våldsamma miljön.

Grubblaren: Grubblaren är en person som söker svar på frågor om livet. Ingången är sällan våldsam utan vägen till extremism går via ideologiska studier. Denna personlighet är ofta till en början lugn och lite tillbakadragen.

Familjen: Omnämns som ”det svarta överlämnandet”. Familjemedlemmar eller andra närstående har själva extrema åsikter eller godkänner de ställningstagande som görs. För det mesta kommer dessa individer från familjer med ingen eller liten kontakt med personer av andra livsåskådningar.

Kontaktsökaren: För kontaktsökaren är det gemenskap och närhet som är det utmärkande. Vilken organisation individen hamnar i kan snarare handla om slumpen. Många av de extrema organisationerna är duktiga på att locka till sig sökaren genom att erbjuda samhörighet och en gemensam yttre fiende.