Till innehållet
Mjölby kommuns vapensköld som även länkar till startsidan för Mjölby kommun
Bild  på Mjölby kommuns vapensköld som även länkar till startsidan för Mjölby kommun

ONSDAG 4 MARS- Tänk om det går åt h*****e...

KÄNSLIGA LÄSARE VARNAS- eller som Eva B sa förra veckan: Jaha nu svor hen igen!

Så Nu kommer vi svära lite i det här inlägget bara så Ni vet!

Nu står vi inför nya utmaningar. Vi ska göra nått vi inte gjort förut. Tänk om det går åt helvete! Ja tänk om. Det finns så många som tänker på det sättet så fort de ska göra någonting som de inte har gjort förut. Så stannar tanken där. Man vågar inte prova av just de anledningen att det kanske går just åt helvete. I KanDeKanVi försöker vi tänka tvärtom. Tänk om det inte går åt helvete! Tänk om det faktiskt blir bra. Det är ju så att det är omöjligt att veta hur det ska gå innan man har provat.

I vår ska vi göra en sån där ny sak som vi inte har gjort förut. Vi ska göra ett projekt tillsammans med eleverna på Kungshöga skolan. Vi ska jobba med integrering och Astrid Lindgren. Det ena vet vi direkt vad det är. Astrid Lindgren. Jättelätt. Vi gjorde en HUJEDAMEJ konsert förra året. Det andra hade vi inte riktigt kolla på vad det var. Men nu har vi fattat att det handlar om att vi ska jobba tillsammans med andra som inte är som oss. Att olika saker ska integreras liksom vävas i hop. Vi är olika eleverna som vi ska jobba med. De är yngre än oss. Det är en olikhet. De går i skolan, vi har jobb, det är en annan olikhet. Några av elverna har ett annat ursprungsland. Vi är födda i Sverige allihopa så det är en olikhet. De flesta av oss har en eller flera funktionsnedsättningar. Det har inte de flesta av dem- eller har de? När vi tänker efter så är det någonting vi inte vet något om för vi har inte frågat. Det är heller inte så viktig. För trots att vi är olika så är vi lika. Vi är alla människor och vi ska göra ett projekt tillsammans. Det viktigaste av allt vi är LIKA VIKTIGA! Inte oviktiga eller överviktiga utan JÄTTEVIKTIGA!

Projektet ska bli en föreställning som ska visas upp för några förskolor i Mjölby fräsigt va- publiken kommer också att vara olik oss som tillsammans jobbar med projektet. De är barn och vi andra är vuxna och ungdomar. Vi tycker att det här ska bli helfräsigt! Spännande och lite halvläbbigt.

Men tänk om det går åt helvete sa Simon. Så ändrade han sig och sa, tänk om det INTE går åt helvete. Det är så vi jobbar i KanDeKanVi. Tänk OM det går bra - så försöker vi att alltid tänka  i stället för att tänka tänk om det går åt helvete.

Nått annat som är helt åt helvete det är när folk pratar över huvudet på en. Det har vi pratat om i dag. Känslan när assistenter eller personal får frågor som man egentligen kan svara själv på. Vi har pratat om varför vi tror att en del gör så att när någon sitter i rullstol så pratar man med den som står brevid precis som om man automatiskt förlorar talförmågan för att man inte kan gå. Tessan berättade att hon råkar ut för det titt som tätt. Vi kom fram till att vi tror att många gör så för att man är rädd för att göra fel. Rädslan gör ju då att det blir fel. Eller hur?! Vi tänker inte vara rädda för att det kan bli fel när vi går in och påbörjar vårt nya projekt utan vi tänker: Vi bara gört! Som vanligt alltså. Går det åt helvete så gör det och då vet vi det efteråt inget vi kan vara rädda för nu innan. Ses om en vecka! Mors på Er!

PS För Er som undrar. Denna vecka blir det inga bilder på varken facebook eller här på bloggen. Vi var en personal kort i dag så då var det ingen som tog kort. Fräsigt samma ord fast med oika betydelse. Lika men ändå olika :) DS