Till innehållet
Mjölby kommuns vapensköld som även länkar till startsidan för Mjölby kommun
Bild  på Mjölby kommuns vapensköld som även länkar till startsidan för Mjölby kommun
Fontän i vattenmiljö kring bro

KOMMUN & POLITIK

Skänninge

Skänninge är en av landets äldsta städer. När Skänninge blev stad står inte klart, men staden omnämns första gången 1178 i ett påvligt skyddsbrev.

Vårfrukyrkan Foto: Bo Dahlgren

Medeltiden storhetstid

Skänninges storhetstid inföll under andra hälften av 1200-talet och under 1300-talet. Staden växte fram mitt i Östergötlands rikaste jordbruksbygd omgiven av stormannagods och kungsgårdar och blev genom sitt centrala läge en knutpunkt för handeln på östgötaslätten. Flera viktiga politiska och kyrkliga sammankomster lades till staden med 1248 års kyrkomöte som det mest betydelsefulla med påvens sändebud och Birger jarl som förgrundsgestalter.

Hospital och kloster

På 1100-talet fanns flera kyrkliga institutioner. Allhelgonakyrkan och S:t Martins kyrka. I början av 1200-talet uppfördes Sveriges första hospital, senare tillkom två dominikanerkloster, S:t Olofs kloster och Sveriges första kvinnliga dominikanerkloster, S:ta Ingrid. På senare delen av 1200-talet dominerades Skänninge av tysk befolkning som anlade Stora torget och byggde den mäktiga Vårfrukyrkan som stod färdig i början av 1300-talet.

Skenaån

Ortnamnet Skänninge (Skeningiam 1178) är bildat från Skena som i Skenaån. Ånamnet syftar på en nedskuren, skårliknande sträckning av loppet i Skänninge. Slutnamnet -inge syftar på inbyggarna, skeningarna, alltså "de som bor vid Skenaån". 

Skänninge är idag en utpräglad trästad med värdefull bebyggelse från 1700- och 1800-talen. Den har kvar sin unika stadsmiljö som gått förlorat i så många andra småstäder.

Illustration av Skänningelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Gamla Skeninge

Vid Järntorgsparken, i en av de äldsta delarna av Skänninge ansvarar Skänninges hembygdsförening, S:ta Ingrids gille, för tre museigårdar. Föreningen som bildades 1926 har genom donationer och köp verkat för ett bevarande av unik bebyggelse i det som kallas Gamla Skeninge.

I Sjölingården har man återskapat gamla miljöer med bland annat handelsbod och apotek. På gården finns en smedja och i Solbergastugan serveras sommartid kaffe med hembakat bröd.

I Axbomsgården inryms ett skolmuseum. I Sandbergsgården är alla rummen möblerade med 1800-tals möbler från olika borgarhem i Skänninge. Husets trädgård är K-märkt.

Den fortsatta vägen över bron och Skenaån mot S:ta Ingrids kloster, kan man promenera på den i stadsmiljö, bäst bevarade delen av Eriksgata i hela Sverige.

Vägbeskrivning: Från Stora Torget i Skänninge går man Järntorgsgatan norrut.

Skänninge är en av de få städer som fortfarande har ett stort antal hus i trä bevarade från 1700- och 1800-talet. Av stadskärnans 312 byggnader är 276 av dem tillverkade i trä. Speciellt domineras Järntorgsgatan, Follingegatan och Vistenagatan av äldre hus med långsmala tomter med uthus på gårdarna. Några av husen har förklarats som byggnadsminnen, och ytterligare ett 40-tal byggnader har liknande skydd i en fastställd bevaringsplan.

Arkeologi

Ture Lång

Ursprungligen var Ture Lång en staty som stod på torget i Skänninge under medeltiden. Turelang, eller Ture Lång som han också kom att kallas, har sin förebild i de tyska medeltidsstädernas Rolandsstoder. Dessa utgjordes av riddare i kolossala statyformat med ett svärd över axeln. Vanligtvis placerades de på torget framför rådhuset för att symbolisera stadens rättsväsende.

Ture Lång Foto: Bo Dahlgren

"Afstraffa missgärningsmän"

I ett historieverk från 1555 av Olaus Magnus som heter "Historia över de nordiska folken" kan man läsa följande: "På torget reste sig förr en jättelik bildstod, kallade Turelang, utstyrd såsom Roland i Bremen. Vid dess knän plägade man efter offentlig rannsakning och dom afstraffa missgärningsmän, särskildt äktenskapsbrytare, ehuru det blott sällan hände, att någon beträddes med ett slikt brott. Härvid tillgick så, att man öfer deras nacke lade en börda af stenar, som voro med järnkedjor fastbunda vil bildstodens armar; detta straff, som innebär en oerhörd smälek och därtill åtföljdes af annan vanärande behandling, var hufvudsakligen afsedt att afskräcka från förförelse af det svagare könet."

När Olaus Magnus säger: "på torget reste sig förr en jättelik bildstod", har han möjligen i sin barndom sett Ture Lång eller hört berättas och fått ögonvittnesskildringar om bildstoden.

Rätt och straff

Ture Lång har en klubba med vidhängande stenar vilket symboliserar rättsväsendet och straffet. I andra handen har han ett stop som kan anses som en symbol för gillena och gillesfriheten. Dagens Ture Lång tillverkades som en symbol för 1989 års Götalandsutställning: "Arvet från Hedenhös", en utställning om de rika natur- och kulturvärdena i och omkring Skänninge. Sedan 1990 pryder Ture Lång Stora Torget i Skänninge.

Ture Lång är tillverkad hos Asp och Karlssons smidesverkstad i Skänninge av Stefan Asp och Uno Jernér. Den skapades fritt ur fantasin, med hjälp av en teckning från Olaus Magnus verk. Ture Lång består av en 30 millimeter tjock bottenplatta i stål samt av järnbalkar som är klädda med 3 millimeters stålplåt. All plåt har formats med hjälp av värme och hammare. Totalt väger statyn två ton, och det gick sammanlagt åt 40 liter färg att måla den.

Kontakt

Turistinformationen i Mjölby kommun

Telefon: +46 142-850 03

turistbyran@mjolby.se

Adress: Stora torget 2, 596 23 Skänninge

www.visitostergotland.se/mjolbylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster