Bildlänk till förstasidan för Mjölby kommun
fredag 24 november 2017
Mjölby kommun

Så här funkar Mjölkulla reningsverk

Så gott som allt avloppsvatten från toaletter, diskhoar och industrier i Mjölby kommun passerar genom Mjölkulla reningsverk.

Reningsbassänger vid Mjölkulla reningsverk

Reningsbassänger vid Mjölkulla reningsverk

Avloppsvattnets väg

1. Renshuset. Avloppsvattnet från hela kommunen kommer in via en huvudledning. Två maskinrensande galler skiljer bort skräp, till exempel toapapper som inte lösts upp. (En del del som inte ska spolas ner i avloppet fastnar också, det kan vara snus, strumpor, leksaker och topspinnar.) Skräpet tvättas samt pressas och blir så torrt att det kan förbrännas på Gärstadverket i Linköping och omvandlas till el och värme.

2. Sandfånget. Tyngre partiklar, exempelvis sand och kaffesump, som inte fastnar i rensgallret avskiljs i sandfånget. Partiklarna tas bort för att inte skada pumpar och andra mekaniska delar inne i reningsverket. Efter sandfånget tillsätts kemikalier för att ta bort fosfor.

3. Försedimentering. I tre försedimenteringsbassänger sjunker det mesta av slampartiklarna till botten. Partiklarna består av bland annat fekalier (bajs), matrester och kemikalier som exempelvis järnfosfat.

4. Biologisk rening. I den här bassängen blandas det försedimenterade vattnet med bioslam. Blandningen luftas under flera timmar. Mikroorganismerna i bioslammet ”äter upp” löst organiskt material, fosfor och kväve.

5. Mellansedimentering. I de efterföljande sedimenteringsbassängerna avskiljs bioslammet från vattnet för att kunna användas på nytt i den biologiska reningen. Huvuddelen av slammet går tillbaka till den biologiska reningen, överskottsslam tas ut och leds till slamförtjockaren.

6. Slutsedimentering/utlopp. I slutsedimenteringen tillsätts en mindre mängd järnsalter till vattnet för att binda och avskilja ytterligare fosfor. Det fosforrika slammet pumpas till slamförtjockaren. Det färdigrenade vattnet leds sedan ut i Svartån och rinner vidare till Roxen och via Motala ström till Östersjön.

7. Slamförtjockaren/mellanslamlager. I slamförtjockaren sjunker slammet till botten medan vattnet rinner tillbaka till inloppet av reningsvrket. Det slam som blivit förtjockat pumpas vidare till mellanslamlagret och därifrån matas det in i rötkammaren.

8. Rötkammare. Slam som bildas i reningsprocessen stabiliseras genom rötning i en rötkammare. I rötningsprocessen, som sker vid 55 grader Celsius bryts organiskt material ned till gas och vatten. Gasen består till nästan 70 procent av metan. Det rötade slammet tappas till ett rötslamlager och pumpas därifrån till slamavvattning.

9. Slamavvattning. Slammet avvattnas i en centrifug så att det blir torrare. Det färdigrötade slammet är näringsrikt och kan med fördel användas som jordförbättringsmedel. Det avskilda vattnet leds vidare till inloppet av reningsverket. Det färdigrötade och avvattnade slammet transporteras till Tungelunda komposteringsanläggning i Väderstad där det används som gödselmedel eller som jordförbättringsmedel vid kompostering.

10. Gasproduktion. Gasen som produceras leds till en gaspanna och används för att värma upp rötkammaren och andra byggnader vid Mjölkulla reningsverk. Överskottet ska ledas ut till fjärrvärmenätet.


 

Innehåll: Nathalie Stärner

Senast publicerad: 2017-06-08

Senast ändrad av: Jessica Johansson

 Utskriftsvänlig version

Innehåll: Nathalie Stärner

Senast publicerad: 2017-06-08

Senast ändrad av: Jessica Johansson

Service- och teknikförvaltingen

Driftchef VA-verk
Ingvar Andersson 
Telefon: 0142-850 16
Ingvar.Andersson@mjolby.se

Postadress: Mjölby kommun
595 80 Mjölby

Besöksadress:
Stadshuset
Burensköldsvägen 11